- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
9

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billesholm-Bjufs Aktiebolag.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett af James Paxman, stor tillverkare af ångpannor och lokomobiler i Colchester,
deri han säger sig finna svenska kolen från Bjuf vara ganska fria från
svaf-vel, öfvergå fort till gas, lätta att elda med och brinna väl i både hans
lokomobiler och vertikala ångpannor, frambringande en stark hetta, som är lika
varaktig, som i de flesta engelska kol, han försökt. Eld tändes i hans 8
hästars lokomobil och ånga erhölls från kallt vatten på 33 minuter. »Detta
vågar jag påstå kan ej åstadkommas hastigare med några andra kol, hvilka
jag känner.»

Detta var första gången svenska stenkol voro införda på en större
internationel utställning och ådrogo sig uppmärksamhet. En särskild
utställning af eldfasta fabrikat och stenkol var ock anordnad. Mötets första pris,
stora silfvermedaljen erhölls. Vid utställningen i Göteborg 1891 erhölls guldmedalj.

Afsättningen af bolagets stenkol ökades på grund häraf år från år ej
allenast genom försäljning i orten utan ock väsentligen genom forsling till
mera aflägsne platser, hvilken ökning så mycket lättare lät sig göra som
tillgången på kolhuggare ökades och andra åtgärder vidtagits för större
produ-cering. Denna tilltog också ganska hastigt, som synes å nedanstående tabell.

Uppfordrade stenkol:

1873 1884 575.952
•873 "’.95’ 1886 548,994
1876 165,485 1887 497-426

1878 183,605 1889 551.381
1879 . . 209,304 1890. 583.735
1880 271.591 1891 558,218
1881 418,506 1892 565.481
1882 525.079 ’893 ••••• 481,320
1883 516,201 ’894 483.694

Summa hl. 8,674,744

till ett penningevärde af cirka 5 och en half millioner under 22 år.

Af de uppfordrade stenkolen hafva cirka 650,000 tons eller cirka 60
proc. blifvit försålda och återstående användts på platsen för grufdrift,
tegelfabrik m. m.

Den största konsumenten af bränsle inom landet är statens jernvägar,
hvarföte ock särskild omsorg kräfves för sådant bränslebehofs fyllande. Ej
minst i tider af krigslara spelar denna artikel en betydande role, och gjorde
derföre chefen för Generalstaben Friherre Hugo Raab den 22 april 1875
framställning hos Kongl. Maj:t i detta ärende, betonande nödvändigheten af
lokomotivbränsles uppläggning, så att lager för 16 månaders förbrukning städse
borde förefinnas. Jernvägsstyrelsen var ej ovillig att ingå härpå, derest nödigt
förlagskapital ansloges; men framhöll sagde styrelse, dels att lokomotivkol ej
obetydligt försämras under förvaring, dels att priset komme att ökas med
räntan på förlagskapitalet.

Friherre Raab inkom derefter med nytt memorial den 21 november
1876, hvari han utvecklade en af torfvänner redan långt förut uttalad önskan
att statens jernvägar borde till lokomotiveldning använda inhemskt bränsle och
påvisade fördelarna att dervid begagna bräntoif samt anhöll, att å
jernvägs-linien Sköfde-Carlsborg försök med här ifrågasatt bräntorf-eldning måtte få
utföras. Efter åtskillig ganska skarp skriftvexling mellan generalstaben
ochjem-vägsstyrelsen utföll regeringens beslut till förmån för jernvägsstyrelsens afbö.
jande framställning, möjligen i någon mån beroende deraf att General Raab
genom tilltagande sjuklighet och snart derefter timade frånfälle hindrades att
nog kraftigt verka för sin åsigt.

Sedan emellertid Kongl. Maj:t efter jernvägsstyrelsens hörande nedsatt
frakterna å såväl en del tegelfabrikat som ock å stenkol, företogs våren 1880
efter enträgen framställning af Kropps Bolags styrelse, omfattande försök med
användande af de s. k. »samtagne» (osorterade) kolen ur nedre flötsen i Bjufs
grufva, hvilken flöts, i händelse af trängande hehof, lemnar största tillgången.
Tack vare den kraft och det intresse, hvarmed dessa försök under ledning af
‘ Öfverdirektör F. Almgren utfördes af dåvarande Maskindirektören, E. von
Storcken-felt och sedermera af maskindirektör G. F. Brodin, blefvo efterhand en mängd
af statsbanornas lokomotiverkstäder af den senare apterade för eldning med
dessa stenkol. Jernvägsstyrelsen inlade här en stor förtjenst till landets
sjelf-ständighetsförmåga vid förefallande behof och gjorde en insats i den svenska
stenkolsindustriens förmåga till utveckling.

Kropps Bolag öppnade här ett nytt fält för den skånska
stenkolsindu-strien och erhöll ock från början afsevärd leverans hvilken städse hållit sig
uppe samt efterhand jemväl öfvergått till öfriga bolag.

Huru denna sak utvecklat sig för Kropps Bolag synes af nedanstående
tabell af till Sveriges statsbanor från Kropps bolag levererade stenkol.

1881 4.472,9 tons 1888 21.778.9 tons
1889
1883 20,469,2 • 1890 ’6,873.8 »
1884 24.372.7 » ’891 ’4,341.4 »
1883 19,182.6 » ’892 "."9.2 »
1886 22.583.8 • 1893 13.057.3 »
X887 1894 ’ 5.077.3 »

Summa 489,446,3 tons.

Medelpriset var 9 kr. 50 öre per ton och brutto inkomsten något öfver 4
och en half millioner kronor, hvadan svenska staten torde hafva varit bolagets
största kund. Äfven öfriga stenkolsbolag hafva under anförda tid varit erbjudne
att leverera stenkol till statsbanan, men har deras samfälda leverans under den
tiden ej uppgått till hälften af den qvantitet, som från Kropps Bolag aflemnats.
I den mån statens jernvägsnät utvecklats, har naturligtvis stegring af
stenkols-förbrukningen egt rum och uppgår den för 1896 till 172,664 ton; i samma
mån har jernvägsförvaltningen med berömvärd omtanke om skånska stenkols,
industrien, ordnat så att skånska lagrens leverans ej allenast mer än
fördubblats under senaste tio åren utan ock blifvit relativt större. Så utgjorde de
skånska stenkolen år 1896 . 28 proc. af totalqvantiten förbrukadt
lokomotivbränsle, mot 16 proc. för tio år sedan.

Som förut är meddeladt hade Kropps Aktiebolag till syfte att såväl
upptaga stenkol som ock att upptaga och bearbeta de i grufvorna funna
eldfasta lerorna. Tegelverk uppfördes och eldfast tegel af god beskaffenhet, fullt
jemförligt med de då vanliga i handeln förekommande tillverkades och försåldes.
Lerorna visade sig emellertid besitta mycket olikartade egenskaper såväl i
af-seende å eldfasthet som plastiskhet, hvarföre bolagets styrelse år 1875
anmodade Ingeniören, professor A. Werner Cronquist, som under en lång följd af år
varit konsulterande ingeniör vid bolaget, att, likasom han förut revideat
Stab-barps grufva och der påvisat leror af hög eldfasthet, nu verkställa en
granskning af råämnena, sådana de vunnos ur schaktet vid Bjuf, han påvisade härvid
tvenne som lerskiffrar behandlade bergarter n:o 5 a och 5 b, hvaraf särskildt
den förra, ljusgrå till färgen, i eldhärdighet öfverträffade alla de då
förekommande vanliga eldfasta lerorna; och har sedermera denna lera lemnat råämne
till det väl kända märket Bjuf. F.

Tillverkningen af eldfast tegel från Kropps Aktiebolag, reducerad till 9
x 4’/* x 2 ’/, var 1877 1,650,000 styck och 1896 7,600,000 styck, för ett
sammanlagdt konsumtionsvärde af närmare 7 millioner kronor hvartill råa och
brända leror till värde af 1 million jemväl kan läggas bolaget, som hade att
från början upptaga konkurrensen såväl med utlandets (abrikater som med de
gamla och välkända från Höganas, lyckades dock sålunda, att under ledning af
skicklige och nitiske tjenstemän, disponenten d:r A. Wadstein och
bergsingeniö-ren R. Lindblad, samt genom att steg för steg nedpressa
tillverkningskostnader och förbättra produkterna, vinna ej allenast inhemska konsumenters
förtroende utan äfven att bereda sig en alsevärd marknad på utlandet, särskildt
inom Ryssland, Tyskland och Danmark samt Norge, hvilka länder under senare
åren konsumerat hälften af bolagets produkter; och under några år äfven till
Sheffield i England.

Under 5:te årperioden 1890—94 afgingo till utlandet i medeltal pr år
63 större och mindre fartygs laster samt derutöfver de två sista af dessa år
278 jernvägsvagnar öfver ångfärjan till Danmark.

Emellertid blefvo efter hand de schakten närmast belägna stenkolsfälten
utbrutna, hvarföre forslingen under jord måste företagas ända till tusentals
meter, hvilket naturligen väsentligen fördyrade brytningskostnaden såväl af kol
som af leror. Nödvändigheten af att sänka ett nytt schakt blef derföre allt
mer och mer oafvislig. Om än kapitalbildning härtill ej förefanns, så var
dock våren 1889 obligationslånet slutbetaldt och öfverskott af fordringar och
å löpande räkningar m. m., visade en tillgång af öfver 200,000 kronor, hvadan
utdelning till aktieegarne för 1888 kunde lemnas och har fortfarande egt rum.
Genom uppläggandet af ett nytt obligationslån anskaffades penningar
hvar-efter de mest erfarne män i vårt land i afseende å stenkolsbrytningen,
Grufin-geniören E. Ulffers från Höganäs och Ingeniören Volrath Berg från
Billes-holm samt professor G. Nordenström tillkallades för att bestämma plats för
det nya schaktets förläggning. Att vara konsulterande i afsende å det svåra
schaktarbetets utförande anlitades också Professor G. Nordenström.

Denna schaktssänkning erbjöd nemligen hinder af betänklig art och är
i norden ja, sannolikt i verlden enastående i afseende å sättet för dess
utförande. Vi tillåta oss derföre att något omständligare redogöra för denna
ytterst intressanta detalj af Kropps Bolags historia.

Ett grufschakt i den stenkolsförande formationen bygges på helt annat
sätt än vid malmbergverk. Det sker medelst gräfning, förtimring och
vatten-pumpning samt sprängning der större sten eller slutligen sandstensberg
an-lräffats. Att såsom vid malmbergverk nedgå i det med ett mer eller mindre
tjockt jordlager täckta berget möter med nutidens sprängteknik inga vidare
svårigheter. För att åter nedkomma till det stenkolsflötserna och de eldfasta
lerbäddarne omslutande »sandstensberget» har man deremot att genomgå
mäktiga jordlager, bestående af lera och sand, den senare vanligen inmängd med
rullsten. Då vatten icke fruktas af malmbergsmannen vid en schaktssänkning
emedan han alltid har i beredskap tillräckligt kraftiga pumpar att aflägsna
detta, så blir vatten i förening med fin sand, d. v. s. »flötsand», om sådant
tager befinnes vara mäktigt, stenkolssänkningens värsta fiende, då härigenom
kan förstöras och mer än en gång ha förstörts, ett redan långt drifvit arbete.
Ett sådant lager anträffades vid bolagets schaktssänkning på 60 fots djup
under jordytan och visade en mäktighet af omkring 55 fot, hvarefter först
sandstensberget vidtog. Styrelsen, som efter noggrannt öfvervägande af de
nyaste olika arbetsmetoderna att kunna genomgå detta af sand, grus, sten
bindande lera och vatten, det senare med en tillströmning af 50 kub. fot och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free