- Project Runeberg -  Om riksföreståndarskap enligt Sveriges och Norges grundlagar /
52

(1892) [MARC] Author: Otto Varenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

Stortingets beslutanderätt vid konunga-, tronföljare- och
förmyndareval är ju uttryckligen stadgad genom §§ 6, 7,
39, 40, 48 N.G. Af alla hithörande fall, hvarom
Sveriges regeringsform talar, finnas endast de af §§ 91, 92
R.F. åsyftade kvar. Afses de ej, hvartill då den
allmänna föreskriften i § 41 N.G.?

Genom denrra allmänna föreskrift ersattes för
Norges del alla den svenska regeringsformens
detaljbestämmelser för hvarje särskildt fall, då statsrådet skall föra
styrelsen, och Norrmännen behöfde icke tynga sin
grundlag med att för alla de hithörande fall, som Sveriges
regeringsform upptager, stadga, att interimsregering skall
öfvertaga styrelsen, och under hvilka vilkor
representationerna skola sammankallas. Det är således icke
Sveriges regeringsform, som gifver stortinget samma rätt,
som riksdagen eger enligt §§ 91, 92 R.F., utan det är
Norges grundlag, som gör det, om ock under formen af
en hänvisning till Sveriges regeringsform.

Betydelsen af § 41 N.G. belyses ytterligare genom
§ 46 N.G., som säger, att om "vedkommende"
underlåta att i öfverensstämmelse med §§ 39 och 41
sammankalla stortinget, åligger detta höjesteret. Här
framhålles tydligen § 41 såsom generaliserande § 39, och
hvilken annan omfattning kan, så som § 41 är stiliserad,
sagda bestämmelse i § 46 ha, än den, att därunder ingå
dels fall af förmyndarval (§ 39), dels de öfriga fall, då
det på grund af Sveriges regeringsform åligger svenska
statsrådet i dess egenshap af regering att sammankalla
riksdagen (§ 41). Det torde ock kunna tagas för
gifvet, att höjesteret icke lär underlåta att, om något af
de fall, §§ 91, 92 R.F. afse, skulle inträffa, och endast
riksdagen blefve af "vedkommende" sammankallad,
omedelbart efter 4 veckors förlopp sammankalla äfven
stortinget.

Då vidare mot stortingets likaberättigande med
riksdagen enligt §§ 91, 92 R.F. anföres den orimlighet,
hvartill en stortingets utöfning af denna rätt skulle leda i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:43:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/riksforest/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free