Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
transporterades vid dennas indragning 1840 till Kungl. biblioteket, där han tjänstgjorde
utom staten.
38 Rydqvist erhöll 1827 Svenska akademiens hedersaccesit för avhandlingen
Framfarna dagars vittra idrotter i jemförelse med samtidens (tryckt separat 1828
i akademiens handlingar 1829), utgörande en omarbetning av en året förut inlämnad
tävlingsskrift med titel Om vår tids vitterhet i förhållande till den föregående.
39 Rydqvist blev 1826 ledamot av Harmoniska sällskapet, där han länge var
ledamot av styrelsen och »en verksam ordningsman för sångavdelningen»; han blev
1829 tillika medlem av Sällskapet för sångövningar.
40 Johan Gottlob Brusell (1756—1829) dekorationsmålare,
anställdes 1816 som kammarförvaltare eller s. k. garde des tableaux vid kungl. museet,
som till 1866 disponerade i bottenvåningen under Kungl. biblioteket belägna lokaler.
41 Fredrik Samuel Silfverstolpe (1769—1851) diplomat,
konstnär, var 1813—36 chef för Kungl. museum.
42 Gustaf Edvard Klemming (1823—1893) blev e. o. kanslist i
ecklesiastikdepartementet 22 februari 1847, men hade arbetat i Kungl. biblioteket
redan från början av 1844 till oktober s. å., under 1845 från sommaren till årets slut
samt oavbrutet från juni 1846. Rydqvist uppger i sina konceptanteckningar, att
K. skulle ha slagit den filosofiska graden ur hågen med anledning av ett brev 4/<sub><small>11<(/small></sub> 1844
från Hyltén-Cavallius, där denne förespeglar K. ett med eventuellt återbesättande av
vice-bibliotekarietjänsten uppkommande ledigt amanuensarvode.
Yice-bibliotekarietjänsten tillsattes emellertid först 1851.
43 J. A. Ahlstrand (1822—1896) blev den 26 januari 1848 antagen till
e. o. amanuens, t. f. förste amanuens 1858, vice bibliotekarie 1865, bibliotekarie 1877,
avsked 1878; var sedan 1856 bibliotekarie hos vetenskapsakademien. Rydqvist
yttrar om A. i sina konceptanteckningar: »Ahlstrand är i fråga om utländsk litteratur
i olika riktningar och lärd journalistik helt visst den störste bibliognost i vårt land,
lika anlitad på statens som vetenskapsakademiens bibliotek.»
44 Med det s. k. Denonska verket över Egypten avses: Denon, Voyage
dans la basse et la haute Egypte pendant les campagnes du général Bonaparte,
Paris 1802. Musée français liktydigt med det av Robillard-Péronville och Pierre
Laurent 1803—11 utgivna praktverket över konstsamlingarna i Louvre.
45 Kungl. biblioteket var sedan 1768 inrymt i nordöstra flygeln av Kungl.
slottet där för bokbeståndets förvaring avsetts dels den s. k. stora salongen, vettande
åt Skeppsbron och Logården, dels tre över varandra löpande gallerier, belägna norr
om salongen. Emellertid var vid överflyttningen av samlingarna bibliotekslokalen
långt ifrån i brukbart skick, och stora salongen uppläts ej heller mera än till en del åt
Kungl. biblioteket, utan disponerades för annat ändamål bl. a. som ateljé för
dekorationsmålaren vid den nyinstiftade svenska operan. Genom bristande utrymme hade
samlingarna råkat i stark oordning, och när salongen omsider 1795 uppläts åt
biblioteket visade sig en helt ny uppställning av bokbeståndet önskvärd. Den genomfördes
även av dåvarande Kungl, bibliotekarien P. Malmström och var avslutad redan på
hösten 1796. Vid nyordningen hade Malmström brutit med den äldre indelningen efter
fakulteter och i stället tillämpat en uppställning efter två principalklasser: 1. Den
filosofiska, omfattande objecta rationis (filosofi, teologi, medicin, matematik m. m.) och 2.
Den humanistiska, upptagande objecta memoriae och imaginationis (språkvetenskap,
historia, geografi m. m.). Systemet, som förutsatte en långt gående underindelning,
innefattade därjämte en preliminärklass för blandade ämnen. Betecknade
Malmströms indelning, möjligen ett framsteg framför en äldre anordning, förefaller hans
principer för själva uppställningen varit mindre välbetänkta. För att »få
biblioteket på en gång rangerat både för tanken och för ögat» hade M. nämligen endast
tagit hänsyn till de olika formatklasserna och sålunda uppställt dessa var för sig i
svit horisontellt runt omkring hela rummet. Men därigenom splittrades i själva
verket till men för ordningen de olika ämnesgrupperna åt skilda håll och det kunde,
som Gjörwell i en amper kritik anmärker, inträffa, att icke ens olika upplagor av
samma verk sammanställts.
Redan några få år efter den nya uppställningens genomförande hade man
ur utrymmessynpunkt haft anledning beklaga, att den runt salongen löpande
balkongen icke ägde flera hyllor, än dem som motsvarades av salongens. En
undersökning av möjligheten att med uppoffring av boiseriet åstadkomma nytt hyllutrymme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
