Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konstens ursprung och utvecklingsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast vid dem, vilka angå den fysiska självuppehållelsen,
ställa en sanningsträngtan och ett forskningsbegär, som
vill omfatta världsalltet.
Ännu en fordran ställer detta människoideal på människan:
den ordnande världsprincipen har i henne skapat ett med
plan och ändamål handlande väsen, som inom området för
sin verksamhet skall fortsätta denna princips eget verk
även i den formdanande riktningen.
*
De serier av organiska former, växtvärldens och
djurvärldens, vilka draga sig genom de geologiska
tidsåldrarne, förete i sin helhet en stegring av den
art, att ett harmoniskt samspel av livets krafter gör
sig i dessa former mer och mer gällande. De förete en
stegring mot d e t s k ö n a. Människan, som till
sin kroppsliga beskaffenhet är ett verk av förgångna
epokers formarbete, är till sin andliga ett verk och
på samma gång ett mikrokosmiskt eko av den ordnande
princip, som tryckt sitt förnufts prägel in i
världsutvecklingen och ger dess formarbete sin
riktning mot skönheten. Likasom människans tänkande
är ett i hennes cerebrala inrättning brutet eko av det
världsförnuft, som frambragt henne, så har hon inom
sitt av nerverna stämda känsloliv ett genom hennes
sinnesorganer brutet eko av den k o s m i s k a
e s t e t i k, som utdanar tingen till den
formfullkomlighet, som de tills vidare äro i stånd
att emottaga, och som bestämt de omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/romerske/0271.html
