- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / I Årg. 1912 /
17:3

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 16

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

85

Genom andras arbete?

Ungdomens ställning till rosträtten.

Då kvinnoröst-rättens motståndare
förgäves anropat förnuftets gudinna
om några nya hållbara skäl, några nya
vapen, då de gamla slagits dem ur
händerna, så har någon profet trott sig
avlyssna tidens röster en utsago om att
"ungdomen är emot saken". Och så har
detta för en skara blivit till lösensord
och ett tecken, i vilket man tror sig
skola segra.

Me» hur är det*? Är det verkligen
så, att ungdomen är oförstående och
ointresserad för kvinnornas strävan
efter medborgarrätt? Vi ha sett, hur
frisinnad ungdom och
nykterhetsfolkets ungdom på sina stora möten
under sommarens lopp, på landskapsting
och på hembygdsfester anvisat plats åt
denna fråga, och där har icke varit
något tvivel om intresset för och
förståelsen av dess betydelse för land och
folk.

Alltför litet uppmärksamhet har,
tyckes det mig, ägnats det vittnesbörd den
stora internationella
sjuksköterskekongressen i Köln i somras avlade i sin
enhälligt antagna resolution till
förmån för kvinnorösträtten. Det
framhölls därvid, att alla de, som vårda
sjuka, mer och mer komma till insikt
om det nära sambandet mellan
kvinnornas rösträtt och folkhälsan.

Hur mycket ungdom finns det ej i
sjuksköterskornas led! Där finnas
många, som grånat i den hårda tjänsten,
men ständigt rekryteras den av friska
krafter och varje dag som går ser unga
viljor och hoppfull entusiasm ställa
sig i barmhärtighetens tjänst.

Angående intresset bland den
studerande ungdomen vid vårt största
universitet vittnar väl för dess
förefintlighet bl. a. det möte, som under
sist-förflutna termin hölls av frisinnad
ungdom med ett utmärkt, varmt
sympatiserande föredrag i frågan av
studentkårens nuvarande v. ordförande.

En utredning om studentskornas i
Uppsala ställning till rösträttsrörelsen
gjordes under vårterminen av en
kvinnlig studerande. Av vid universitetet
inskrivna 174 studentskor voro 154
närvarande; av dessa voro 72 medlemmar
av F. K. P. R„ 34 förklarade sig vara
"gynnsamt stämda", 18 voro obestämda
(därav 11 recentiorer), 6 togo
medelvägen genom att sätta sig "inte emot"
och 17 voro "definitivt emot". 7
anträffades icke.

Som orsak att inte nu genast ingå
i F. K. P. R. ha de "gynnsamt stämda"
vanligen uppgivit: att de först vilja
bli självförsörjande och bofasta; att de
vilja sätta sig in i saken grundligare
för att sedan som medlemmar kunna
hålla stånd mot angrepp; att de för
sina studier inte ha tid att vara aktiva.

Idel skäl som man kan förstå och
respektera.

Nutidens ungdom ser nog ganska
nyktert på tillvaron, den vill ha fakta,
och den räknar med realiteter. Det har
under årens lopp hänt gång efter
annan, att studentskor, som under
studietiden stått ganska främmande
för rösträttsrörelsen ett eller ett par år
efter sin examen mött upp på
Landsföreningens centralstyrelsemöten
såsom ombud eller ordförande för sin
stads eller orts rösträttsförening. De
få åren som självförsörjande ha
kommit begreppen att klarna och ha
deciderat ståndpunkten.

och vardagens enahanda har kansk^
skymt blicken för sammanhanget
mellan den lilla personliga sfären och det
stora hela gemensamma och tanken på,
att kanske snart vara färdig med livet
har kvävt känslan för kontinuiteten
generationerna emellan. Och dock —
den handräckning, som kunde givas,
bleve lika mycket ett frö till skörd för
efterkommande som en avbetalning på
skuld till förutgångna. Ty vi nu
levande kvinnor dra ju fördel av vad
föregångskvinnor i en svunnen tid "sått
på en förhoppning". De arbetade för
att de ständigt "nya idéerna", idéerna
om rättvisa, rättfärdighet och
individens människovärde, skulle utsträckas
till att gälla båda könen, ej endast det
starkare. De ledo hån och förföljelse,
om vars intensitet vi nu ej kunna göra
oss en föreställning. Och hur
ensamma, hur isolerade kämpade de ej! Hur
ofta har månne en tacksamhetens tanke
gått till dessa pioniärer från dem, som
nu tack vare deras strävan ha vidgade
möjligheter till undervisning, till
utveckling av anlag, till arbete och
rörelsefrihet.

Kommer däremot svaret: "vad har jag
för nytta", från någon ungdom, blir
det rätt svårt att fatta sådan brist på
eftertanke. Hur prövande långsamt
det än går med förverkligandet av
medborgerlig likställighet åt
kvinnorna i Sverige, så blir dock ungdomens
kommande arbetsdag — i enskild eller
offentlig tjänst — förvisso präglad av
den nya belysning, den omvärdering
av gamla värden, som sådan
likställighet för med sig. Nyckeln, som öppnar
de många låsen, har rösträtten
betecknande nog blivit kallad. Männens
40-åriga strävan att komma i besittning
av den, visar väl bl. a. vad den är värd.

När rösträtten en gång är vunnen
även av kvinnorna, kommer det inte
måhända att kännas på annat sätt för
dem, som ha medvetande om att ha gjort
något för att få den, än för dem, som
ta den till skänks huvudsakligen
genom andras arbete? Använd blir den
nog av båda parterna, därför borgar
all erfarenhet.

Ellen Hagen.

KvisnorOstråtten i Danmark.

Regeringens grundlag sr evision.

Såsom bebådats genom trontalet vid
den danska riksdagens öppnande
framlade konseljpresidenten Klaus
Bernt-sen den 23 oktober i folketinget
regeringsförslag till författningsändring
enligt följande grunder:

Kvinnorna få rösträtt och valbarhet
till folketinget;

åldersstrecket sänkes till 25 år från
förut 30;

antalet medlemmar i folketinget
hö-jes från 114 till 132;

valperioden för folketinget föreslås
till fyra år i stället för som nu tre år.

Beträffande landstinget föreslås, att
den privilegierade rösträtten avskaffas,
likaså konungens rätt att utse tolv
medlemmar. Antalet medlemmar i
landstinget blir fortfarande 66. Av
dessa skola 54 väljas av de kommunala
representationerna, och de sålunda
valda utse genom proportionellt valsätt de
återstående tolv medlemmarna av
landstinget. _

Stortingsvalgene i Norge.

Valgresultaterne foreligger ikke
end-da. Men at der heller ikke denne
gang kommer til at sitte en eneste
kvinde i Norges storting, er desvserre
sikkert. Ikke engang som varamsend
har kvinder rukket frem iaar. Norges
nationalförsamling blir en samling av
msend, som det altid har vaeret,
undta-gen i den korte tid Anna Rogstad gav
gjesterolle der.

I alt har 7 kvinder denne gang vaeret
nomineret som varamsend
(suppleanter). Av disse var 4 stillet av venstre
og 3 av socialdemokraterne. 4 av dem
var stillet i Kristiania.

Her er höire i sterk majoritet, saa
der var ingen utsigt til at faa noen
kvinde frem. Og i den enkelte kreds,
hvor socialdemokraterne raar, hadde
man ikke nomineret noen kvindelig
varamand.

Som bekjendt skilte höire og
frisin-dede venstre i Kristiania lag, da man
i aar ikke kunde enes om kandidaterne.
Og av de resultater som foreligger,
sees at de frisindede i de forskjellige
kredse har stemt "vildt" på sine egne
kandidater, hvoriblandt ogsaa paa
Anna Rogstad og professor Kristine
Bonnevie.

Höires kvinder, som er i majoritet,
hadde uten tvil kunnet förlängt av sit
parti, at det nominerte ialfald én
kvinde, men de har i sin beskedenhet
ikke villet gjöre det, og jeg antar
partiets msend har takket til.

Retten til at stemme vil nok
msen-dene gi kvinderne, men at faa dem
valgt til stortingsmaend bryr de sig —
forelöbig i det mindste — ikke om. Og
kvinderne? Ja, desvaerre tror jeg nok
vi kunde gjore inere end vi har gjort
for at faa kvinder stillet og valgt.
Imidlertid — der er to ting som jeg
anser for de vsesentlige aarsaker til at
vanskeligheten er saa stor, og det er at
norske kvinder endda ikke har
almin-delig politisk stemmeret, og at vi har
enmands kredsvalg. Den förste
van-skelighet ser det ut til at vi skal faa
ryddet avveien i den kommende
stor-tingsperiode, i det alle politiske
partier har sat almindelig stemmeret for
kvinder paa sine programmer. Men
bvad enmandskredsene angaar, saa
vil det vel ikke la sig gjöre for det
förste at faa noen förändring her. Et
mindre politisk parti,
arbeiderdemo-kraterne, som ikke er socialister, men
i almindelighet stemmer med venstre,
har stillet en post paa sit politiske
program, som lyder saa: Indförelse av
flermaendskredse med forholdsvalg.
Saa man er begyndt at röre ved
byl-den!

Hvad kvindernes frcmmöte ved
valg-urnerne angaar, saa har jeg indtryk
av — i det mindste for Kristianias
ved-kommende — at det har vaeret meget
godt.

p. t, Kjöbenhavn 25:de okt. 1912.

Fr. Mörck.

En rösträttskatekes.

Äro kvinnorna medborgaref
Ja, då det gäller att betala skatt.
Nej, då det gäller att välja
representanter till riksdagen.

År riksdagens sammansättning ett
uttryck för folkviljan1
Ja, om folket är man.
Nej, om folket är kvinnor.
Angå lagarna kvinnornaf
Ja, ty de måste lyda lagarna.
Nej, ty de äga ej
medbestämmanderätt vid lagarnas stiftande.

Alla kvinnor, som äro övertygade om
att detta varken är rättvist mot
kvinnorna eller till gagn för samhället,
böra ingå som medlemmar i Föreningen
för kvinnans politiska rösträtt och
förmå sina vänner att även göra det.

Det har hänt någon gång, att, när
man frågat en kvinna, om hon vill sluta
sig till och hjälpa den kvinnliga
med-borgarrörelsen, svaret har blivit: "vad
har jag då för nytta av det". År det
en äldre person, kan man ju förstå,
hur svaret kan bli sådant. Årens tyngd

På inbjudan av Kvinnliga kontorist- och
expeditionsföreningen höll fru Kleen där
den 23 okt. ett föredrag "Om och för
kontorister", även nu mottaget med livligt
bifall. Efter föredraget anmälde 70 nya
medlemmar sitt inträde i Stockholms F. K. P. R.

"Mobilisering".

Pöredtrag: i Stoolctiolm»
F. K. P. R.

Stockholms F. K. P. R. hade den 17 okt.
sitt första — offentliga — sammanträde för
hösten. Det annonserade föredragets
aktuella titel, "Mobilisering",
föredragshållarens namn, fru Else Kleen, och väl även
utsikten till en stunds angenämt samkväm
i rösträttskvinnornas krets — allt detta
hade gjort sitt till att biljetterna redan långt
i förväg slutsålts. Det var en glad och
förväntansfull stämning hos den publik,
som till sista plats fyllde Strandhotellets
festsal och som med spänt intresse lyssnade
till fru Kleens livliga och roande
framställning.

Tal. utgick från det faktum att Första
kammaren vid kvinnorösträttsdebatten i
våras ansåg sig kunna fastslå att intresset
för kvinnorösträtten var mycket litet,
emedan medlemsantalet i L. K. P. R. varit
detsamma, ungefär 12,000, nu under två år.
Frågan gäller därför hur vi skola öka
föreningens medlemsantal. Tal.
skildrade den metod hon själv använt för att
skaffa nya medlemmar — om hon också ej
varit den första att använda den, hade hon
dock varit den första, som satt den i
By-stem. Hon hade under ungefär en månads
tid gått ur bod i bod och talat rösträtt med
de kvinnliga affärsinnehavarna och
biträdena och delat ut broschyrer. Och någon
dag därefter hade hon kommit igen och
frågat om de inte ville bli medlemmar i
rösträttsföreningen. Resultatet hade varit
storartat — 133 nya medlemmar hade
vunnits på denna korta tid. Som vi se, har
denna metod visat sig synnerligen tacksam
och givande, och den bör ju med fördel
kunna användas av oss litet var.
Naturligtvis var det många, som inte kunde eller
ville gå in i föreningen, och en av
orsakerna därtill var svårigheten att på en gång
betala avgiften. Det är därför av stor vikt
att saken ordnas så, att den ekonomiska
frågan ej behöver utestänga någon. En
annan fråga av vikt är, huru man skall
komma i kontakt med så många kvinnor som
möjligt, kunna resonera med dem, få veta
vad var och en tycker o. s. v. Det vore
därför nästan nödvändigt att få till stånd
en rösträttsklubb, där man skulle kunna
lära känna varandra och få fram nya
uppslag. Tal. slutade med att varmt lägga
de närvarande på hjärtat att ta itu med
denna nya agitationsform, som på ett år
borde kunna fördubbla
Stockholmsföreningens medlemsantal.

Efter föredraget följde en livlig
diskussion, varunder det visade sig att intresset
för den föreslagna rösträttsklubben var
mycket starkt. Efter diskussionen
framförde friherrinnan Palmstierna en hälsning
från de tyska rösträttskvinnorna, vilkas
kongress i Miinchen hon nyligen deltagit i.

Slutligen vidtog ett par timmars
angenämt samkväm, varunder sång av fru Eva
Hultman utfördes. Många nya medlemmar
anmälde sig under aftonens lopp. Rösträtt
for Kvinnor vann en mängd nya
prenumeranter, och lösnummer och broschyrer hade
god åtgång.

På grund av den livliga tillslutningen
upprepades föredraget den 19 okt., och även
denna gång voro biljetterna långt i förväg
slutsålda. Samma goda stämning rådde nu
som förra gången, och nya medlemmar och
prenumeranter kommo i stor mängd.

Till nytflltrådande prenumeranter!

Då prenumerant antalet glädjande nog
ökats i oväntat hög grad, har 1
oktobernumret utgått, varför exp. ser sig
nödsakad att i dess ställe lämna ny
tillträdande prenumeranter n:r 1 av
tidningen.

Expeditionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:26:10 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrattkv/1/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free