- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / IV Årg. 1915 /
24:3

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*4:*24

»ÖSTHÄTT FÖH K1HSK0B

Ur bokmarknaden.

GUKLI HERTZMAN-EEICSON: Av
Gammal Köpmansstäkt. Åhlén &
Åkerlunds förlag. 270 sid. Pris kr.
2:75.
Att skildra stämningsmänniskan
individualistens utveckling till en
pliktmänniska, som känner sig som en länk
i den stora brödrakedjan, det är vad
Gurli Hertzman-Ericson satt sig före
i sin nya roman Av gammal
köpmanssläkt, som i dagarna utkommit på
Ahlén & Åkerlunds förlag.
Författarinnan har tecknat 1890-talets
människotyp med säker hand. Gösta Brant
ha vi alla mött ute i livet, och många
av oss känna kanske hans
utvecklingskurva från mycket nära håll. Sigfrid
Siewertz har i sin roman En flanör
behandlat Bamma typ, men i Av gammal
köpmanssläkt är hjälten affärsman,
han tvingas alltså till en brottning med
realiteterna på ett helt annat sätt än
studiekarlen i Siewertz’ roman. Gösta
Brant är en sympatisk företeelse även
i sina svagheter och hans omgivning i
den svenska småstaden, där familjen
Brant i generationer hört till pelarna,
har skildrats på ett pregnant sätt
Sådana typer, som den gamle Petter
Zakarias med sin bistra gubbhumor växa
icke på trän i den svenska
skönlitteraturen. Småstadens atmosfär är också
lyckligt framställd utan överdrift,
liksom Stockholms oroliga puls.

Vi speja helt naturligt efter bokens
kvinnofigurer för att se, om
författarinnan möjligen velat ge en skildring
av moderna unga kvinnor. Där finns
två, bägge andra plansfigurer, den ena
Gösta Brants hustru Lilian, den andra
hans syster Gunhild. Systern hör till
den humanitära arten, som skänker sin
ungdom åt det sociala arbetet och
slutar som ägarinna av ett barnhem. Hon
är klok och sympatisk, gör icke väsen
av sig, vare sig i livet eller romanen,
men det är en kvinna, som vi alla
känna igen, en av dessa nyttiga
medbor-garinnor, som i det tysta bereda vägen
för sociala reformer. Lilian är hennes
motsats, ytlig, egoistisk, med mycken
charm och en viss kultur, som icke
sträckt sig till den plats, där hennes
hjärta sitter. Författarinnan har
vaktat sig för att göra henne överdrivet
osympatisk, hon är hållningslös,
driver med strömmen, därför att hon
tycker om att ha det bra och avskyr
fulhet och brist. I Göstas liv betyder hon
föga, i de avgörande ögonblicken är

det hos systern han får tröst. Hon
ger av sin rikedom, där den andra står
tomhänt

Fastän ordet rösträtt icke ens finnes
nämnt i denna roman, som behandlar
en inre konflikt, framgår det dock
alldeles tydligt i författarinnans skildring
av de bägge kvinnorna, vilken av dem
det är som är bärare av framtiden.
Lilian har en son, men hon lämnar
honom ifrån sig, då hemmet måste
upplösas, den barnlösa Gunbild har
hjärta för många fader- och moderlösa
små och reder också med stadig
hand ut de trådar, som snärja hennes
bror i hans ensamhet Den arbetande
kvinnan, den som lärt sig att se ut
över sina egna trånga gränser, hon är
den bästa, den modigaste och den
livsdugligaste, säger fru
Hertzman-Ericson i sin vackra bok. Vad göres oss
mera vittne behov,

Elisabeth Krey.

JULIA SVEDELIUS: Röda Korset,
Människokärlekens fredstecken.
Norstedt & Söners förlag. 59 sid.
Pris 1 kr.
När dagspressen och bokhandeln
översvämmas av skildringar om de
fasansfulla sår som världskriget
förorsakar, synes det som en ljusning när
man får i sin hand en bok, där det
endast talas om att läka dessa sår. En
sådan bok har Julia Svedelius givit
oss med "Röda Korset,
Människokärlekens fredstecken", tillkommen med
tanke på den stora omorganisation, som
nu i höst försiggår inom den svenska
Röda korsföreningen. Författarinnan
nöjer sig ej med att i korta drag
skildra de svenska föreningarnas
verksamhet från deras begynnelse, utan inleder
denna redogörelse med några ord om
det internationella Röda korsets
stiftare, Henry Dunant

Sverige var ju ett av de första
länder, som anslöt Big till den s. k.
Genèvekonventionen. Men det blev snart
uppenbart, att utan kvinnornas aktiva
deltagande i Röda korsarbetet, kunde
den önskade effektiviteten ej vinnas.
På hösten 1865 samlades också på
Drottningholm hos änkedrottning
Josefina några intresserade kvinnor,
bland dem hovfröken von Heijne
(senare fru Lotten Edholm) och fru
Sophie Adlersparre (Esseide). Den
arbetsgrupp som på deras initiativ bilda-

des, benämndes först
Fruntimmersföreningen, sedan Damkprnmittén, och
åtnjöt i början penningunderstöd av den
manliga Röda korsföreningen. Frän
denna kommitfé utgick sedan förslaget
till ett Röda korsets sjuksköterskehem,
bildandet av lokalföreningar i
landsorten och anskaffandet av
sjukvårdsplagg.

Sedan 1906 års omorganisation har
ett centralråd, med prins Carl som
ordförande, stått i spetsen för de svenska
röda korsföreningarna.
Kvinnoföreningens arbete, som i flera år letts av fru
L. Dyrssen, har så småningom
utvidgats, och efter mottagandet av ett
statsanslag har även anordnandet av
sjukhus kommit på dess lott

Författarinnan skildrar utförligt
röda korssysterns verksamhet i krig och
fred och omnämner hennes utsändande
till Balkankriget 1912. Men här må
dock påpekas, att redan under kriget
mellan Grekland och Turkiet sändes
röda korssystrar till fronten på den
svenska föreningens bekostnad.

En gren av den kvinnliga Röda
korsföreningens verksamhet som särskilt
ligger författarinnan om hjärtat, är
införandet av dess arbete i folkskolorna.
över 500 skalor ha också under de
sista åren upptagit ett sådant arbete.
Kommunerna ha anslagit medel till
inköp av material. Socknarna förfoga
också i fredstid över det förråd som
åstadkommes. För övrigt har ju Röda
korsets förråd utlånats till
hembygdsfester, Skolresor, skyttefester,
sommarkolonier m. m.

När nu Svenska Röda korset efter
sammanslutningen med Drottning
Sofias förening framgår ur en ny
genomgripande omorganisation, kan dess
kvinnoförening se tillbaka på ett
energiskt och hängivet arbete från
Fruntimmersföreningens dagar till den
nuvarande stora sammanslutningen av
över 30,000 medlemmar. Helt naturligt
är det denna del av Röda korsarbetet,
som författarinnan behandlar
utförligast

Boken avslutas med en gripande
skildring av invalidtransporterna i
somras över Torne älv. Detta lilla
kapitel, vari Röda korset välsignas av
tusentals olyckliga, är ägnat att
klargöra för en var, att Röda korsarbetet
ytterst har till uppgift att förbrödra
världen, att visa kärlek och
barmhärtighet mot alla.

Louise Stenbock,
f, Mörner.

Femtioársminnet av Fred*
rika Bremers död*

Nyårsnatten kommer en
stämningsfull midnattsvaka att äga rum i
Musikaliska akademiens stora sal för att
högtidlighålla halvsekelminnet av
Fredrika Bremers död. Festen, som
anordnas av Fredrika-Bremer-Förbundet,
kommer säkert att motsvara även högt
ställda förväntningar, och ået
omväxlande och gedigna programmet borgar
för att så många kvinnor som möjligt
deltaga i denna minnesfest Fru Agda
Montelius kommer att hålla
inledningstalet och därpå följer en av Lotten
Dahlgren författad minnesteckning,
uppläst av fröken Ida von Plomgren.
Musikavdelningen, som arrangeras av
fru Alice Tegnér, blir mycket
rikhaltig och upptar sånger av äldre
kompositörer. En storslagen dikt
Midnattsvaka 1915—1916, av Lydia Wahlström,
framsäges av fröken Maria
Schild-knecht Festen avslutas med att
samma värderade skådespelerska uppläser
Vandrerskan av Klara Johansson, och
omedelbart därpå följer Fredrika
Bremers vackra dikt Morgonsol och
Aftonstjärna, komponerad av Alice Tegnér
och sjungen av Karin Branzell.
Utförligare annons kommer att inflyta i
dagspressen.

Troil och människor
och rösträtt*

I Selma Lagerlöfs nyligen på
Bonniers förlag utgivna novellsamling Troll
och Människor, som rymmer så mycket
av de egenskaper man lärt sig älska
och beundra hos författarinnan, den
visionära blicken och den
Oförbränneliga tron på det evigt goda i
människosjälen, återfinner man med glädje det
tal Selma Lagerlöf höll vid
rösträttskongressen i Stockholm sommaren 1911,
och som i form av broschyr utkommit
under namnet Hem och Stat Det har
emellertid mest varit bland
rösträttsin-tresserade kvinnor den lilla broschyren
varit spridd, men då den nu intagits i
Selma Lagerlöfs julbok, kan man
hoppas, att hennes varma, väckande ord
och hennes tro på kvinnorösträttens
berättigande kommer att spridas till de
många tusen hemmen i Sverige och
verka med kraften av den entusiasm
och övertygelse, som inspirerat dess
författarinna. ^^^^^^

Rosträttsintresse trots kriget

Pá inbjudan av
rösträttsorganisationerna i Österrike och Ungern har
borgmästare Lindhagen avrest till
Wien och Budapest, för att hålla
föredrag över ämnet Kvinnan och
politiken.

Haagkongressens rapport*

För alla dem, som med intresse följt
Kvinnokongressen i Haag i våras och
det arbete, som på dess initiativ
utförts i så många länder, finnes nu ett
utmärkt tillfälle att genom den
ovanligt intressanta och rikhaltiga,
officiella rapporten få en klar bild av det hela.
Kongressens förhistoria, tillkomst,
förhandlingar och riktlinjer behandlas
utförligt på tyska, franska och engelska,
och många sidor av den värdefulla
boken upptagas av de hälsningar i form
av manifest, telegram och brev, som
kommo till kongressen från alla delar
av världen. Brev från Selma Lagerlöf,
Ellen Key, mrs Chapman Catt,
Mar-chioness of Aberdeen m. fl. ha införts
in extenso. Bland illustrationerna möter
oss på första sidan presidentens, Jane
Addams, välkända drag, hennes goda
och kloka blick ger en påminnelse om
den anda, som vilade över hela
kongressen. Bilder finnas också av både
den belgiska och den svenska gruppen,
av de ledande från varje land m. fl.

Rapporten är överskådligt uppställd,
väl redigerad och med sitt mången
gång gripande innehåll är den ej bara
en historik över denna kvinnokongress,
utan ett historiskt dokument av stort
värde för alla dem, som taga del i
tidens stora händelser, och den borde ej
saknas i något bibliotek.


FILMS.


I högkvarteret för rösträttskampanjen i
New York kom man en dag underfund med,
att det skulle vara bra att ha en
automobil för att föra omkring talare och för
distribuering av rösträttslitteratur. Man
satte upp ett anslag i porten, och redan
första dagen inflöt 100 dollars. På fyra
dagar hade den erforderliga summan
influtit och på den femte stod "rösträtten»
flygande", dekorerad med rösträttsflaggor
och affischer utanför högkvarterets port,
färdig för sin första expedition.

Pagen efter valen i Förenta Staterna fick
redaktören för The Woman¾ Journal av
okänd givarinna mottaga en check på tusen
dollars som uppmuntran att fortsätta
agitationen för kvinnorösträtten. Tusentals
kvinnor äro behärskade av samma känsla
och lämna bidrag i den mån de kunna.
Kvinnorösträtten kan uthärda
vinterstormarna och bli Översnöad hur många gånger
som helst den skall alltid uppstå frisk och
livskraftig som vårblommorna.

I en stad i Amerika hade
antirösträtts-kvinnorna satt upp ett stånd med
antiröst-rättslitteratur. En man gick förbi. "Vi
anse, att kvinnans plats är i hemmet",
ropade en och räckte fram några flygblad.
Mannen stannade och betraktade henne
under tystnad. Hon kom närmare med sina
flygblad och upprepade med ännu högre
röst: "Vi anse att kvinnans plats är i
hemmet." — "I så fall, min fru, varför är Ni
inte hemmaf" frågade mannen.

1751 skrev en engelsk kvinna under
pseudonymen "Sophia": "Varför behöva
kvinnorna inga kunskaper† Därför att de icke
ha någon del i allmänna angelägenheter.
Varför ha de icke någon del i allmänna
angelägenheter* Därför att de icke ha några
kunskaper." — "På samma sätt",
framhåller en engelsk rösträttskvinna, "kunna vi
nu säga: varför nekas kvinnorna röst rätt T
Därför att de icke visa något intresse för
eller ha någon erfarenhet av allmänna
angelägenheter. Varför visa de icke något
intresse för eller ha de icke någon
erfarenhet av allmänna angelägenheter t Därför
att de nekas rösträtt."

Av stor betydelse för den ryska
kvinnorörelsen är den ryska dumans antagande
av ecklesiastikministerns förslag om att
kvinnor måtte få tillträde till vissa
högskolor. Då genom kriget utövningen av
åtskilliga yrken betydligt minskats, tillåtas
kvinnor numera att studera juridik,
medicin och vetenskap. Intill nu ha
kvinnornas möjligheter till bildning varit mycket
kringskurna, och praktiskt sett ha såväl
högskolor som universitetet varit stängda
för dem, på några få undantag när.

Till och med i Turkiet börjar man nu att
få ögonen öppna för betydelsen av
kvinnornas arbete i krigstid. I en artikel i en
turkisk tidning redogöres for kvinnornas
insatser på olika områden, och författaren
försäkrar, att det icke skall dröja länge,
innan de turkiska kvinnorna skola göra
lika mycket nytta som kvinnorna i ändra
länder. "Om vi icke önska förhala den
revolution i vårt sociala liv, som måste
komma", så slutar artikeln, "så få vi icke låta
detta tillfälle gå oss förbi. Vi måste på allt
sätt hjälpa våra kvinnor; tillsammans med
dem skola vi gå framåt, härpå beror den
sanna sociala välfärden."

Ett begränsat antal ex. finnas till salu
à kr. 2.50 på Rösträttsbyrån, 6
Lästma-karegatan, Stockholm, då dessa taga
slut rekvireras genast fler. På samma
ställe finnes även en klart och
överskådligt uppställd liten Minneslista à
10 öre, avsedd för spridning i större
skala och kallad "Några fakta om
Kvinnornas Fredsarbete under
världskriget" och utgiven av Svenska
Sektionen av International Oommittee of
Wo-men for Permanent Peace.

E. W. P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/4/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free