Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lätt att säga: det går, det går; men man sätter inga
fötter under det med stora ord. Försök att klappa
på! "Hvem är det, som kommer och dundrar på min
dörr så sent? Tviskinn och brända bullar! Man må
då unna mig nattro, fattige man." Gå sedan in den,
som vågar; jag går icke. Se der! Nu gäspar han. Hu,
jag borde gå; min hand börjar också värka i kölden. –
Vänta, herr Gyllendeg, er betalning kommer nog! Huru
skall jag få nyckeln blott?"
Med dessa ord, dem han sakta och oafbrutet uttalade,
hade han satt sig ned på en trappa af stegen,
utanför Sannas fönster, och föll snart i ett tyst
eftersinnande. Oförmodadt sprang han upp, såsom
om han sluppit en stor börda, smög sig tätt under
fönstret, drog sig tillsammans så att hans anlete
nästan vidrörde marken, och framgnällde i denna
positur ett klagande miau, tillräckligt naturligt,
för att i ögonblicket få gensvar från en af Sannas
pensionärer der inne.
Efter detta lyckliga förebud höll han sig tyst och
lyssnade. Klappningen i degen hade afstannat, det
hördes icke ett ljud. Han slöt till att den gamla
Susanna hade sina öron uppe, och han uraktlät icke
att begagna denna fördel. For andra gången försökte
han sin virtuositet i katt-musik, och detta med, om
möjligt, än större framgång, ty två, om ej tre olika
stämmor återljödo i ackorder från Sannas kammare.
Nu smög han sig några steg längre bort och såg
upp. Den gamla jungfruns runda anlete var redan
synligt i fönstret. Hon stod der med oro målad i
hvarje drag och försökte med sina degiga händer
undanstänga ljusskenet, för att kunna se ut på
gården. Vår lilla kund spratt i hjertat af glädje,
då han blef henne varse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
