Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Urnordiska runinskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskriften l y f a t y i ö på en stenyxa från Vejle
i Danmark. Denna inskrift är visserligen mycket
sen, antagligen från början av 1200-talet och något
ändrad under tidernas lopp men säkerligen ock en
trolldomskrift, då den befinner sig på en stenyxa,
som ju i senare tider fattades som en åskvigg och
var föremål för vidskepelse.
Trolldomsrunor kunna ofta förmodas på guldbrakteaterna,
som buros som prydnader och säkert
ofta som skyddsföremål eller amuletter. Den vanliga
obegripligheten av deras runinskrifter skulle så på
ett naturligt sätt förklaras. Men obegripligheten kan
ock härröra därifrån, att brakteaterna äro efterhärmningar
av romerska mynt; först kopierades de
latinska inskrifterna, ofta delvis oriktigt, i nästa
led ersattes de med runliknande tecken och slutligen
med verkliga runor, dock utan mening, vilka kanske
sedan i andras uppfattning övergingo till trollrunor.
Det finnes emellertid några guldbrakteater, vars
inskrifter innehålla verkliga ord, men dessa höra,
som att vänta var, till senare delen av brakteattiden,
400- och 500-talen. En sådan från 450–500, år
1817 funnen på Tjurkö i Blekinge, nu i Statens
hist. museum, har inskriften: heldar kunimudiu
. . . wurte runor an walhakurne . .,
som betyder »Held gjorde runor på brakteaten».
Att sista ordet är en beteckning för brakteaten, äro
alla tolkare ense om, ävensom att dess första del
sammanhänger med Valland och välsk, beteckningar
för keltiskt land och folk, särskilt Frankrike,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
