- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
311

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Л - легкоконный ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


легкоко́нный, h. t. lätta kavalleriet.

легкомы́сленно, adv. lättsinnigt.

легкомы́сленность, f. lättsinnighet ‖
ytlighet, flärd, andefattigdom.

легкомы́сленный, lättsinnig ‖ ytlig,
flärdfull, andefattig.

легкомы́сліе = легкомы́сленность.

легконо́гіи, lättfotad, snabbfotad.

легкопла́вкій, som smältes lätt (om metaller).

легкопла́вкость f. lättsmälthet (t. ex. blyets).

лёгкость, f. lätthet, kvickhet i rörelser,
vighet; ~ во́здуха, luftens renhet; ~ въ
нога́хъ, lätthet att gå, lätta steg.

лёгкотный = лёгочный.

легкоу́міе = легкомы́сленность.

легкоу́мный = легкомы́сленный.

легла́ etc. se лечь.

лёгокъ (-гка́, comp. ле́гче) f. f. af лёгкій,
лего́хонекъ; ~ въ бѣгу́, som springer lätt;
~ на поми́нѣ, prov. när man talar om
vargen, är han icke långt borta; ~ на́ ногу,
lätt på foten.

лёгонькій, dim. af лёгкій.

лёгость, f. lätthet.

лего́хонекъ, augm. af лёгокъ.

лёгочница, bot. lungört.

лёгочный, lung-; -ная чахо́тка, lungsot.

легча́ть, intr. blifva lättare ‖ förminskas ‖
lugnas, stilla sig, lätta (om vinden).

ле́гче, comp. af лёгокъ och легко́; мнѣ отъ
э́того не ~, icke röner jag ngn lindring
däraf; больно́му сего́дня ~, den sjuka har
det lättare i dag.

легчи́ть, tr. göra lättare, lätta (en börda),
förminska (en tyngd).

лёгъ se лечь.

ле́да, med ogräs l. ung skog beväxt fält.

леда́щій, dålig, eländig, klen.

ле́двенецъ (-нца etc.) = ля́двенецъ.

ледене́цъ (-нца́ etc.) леде́нчикъ; bröstsocker;
karamell.

леденцо́вый, kanderad, karamell-.

ледени́ть, tr. låta stelna, låta frysa; glacera.

леде́нчикъ, dim. af ледене́цъ.

леденѣ́ть, intr. stelna, frysa, styfna af köld,
betäckas med is.

леде́шникъ, zool. isfågel.

ле́джесъ, mar. tvärbeting ‖ tvärsalning på
undermasten.

леди́на = ле́да.

леди́нный, h. t. ett med unga träd beväxt fält.

ледни́къ, glacier, jökel.

ле́дникъ, iskällare.

ле́дница, kylfat, isbehållare.

Ледови́тое мо́ре, Ishafvet.

ледови́тый, isig, is-.

ледовщи́къ, ishuggare, isbräckare, isbrytare.

ледоко́лъ = ледовщи́къ; ‖ isbrytarefartyg;
-льный, tjenande till att hugga isstycken.

ледоко́льня (g. pl. -ленъ) ställe der man tager
upp is.

ледоко́льщикъ = ледовщи́къ.

ледо́къ (-дка́ etc.) dim. af лёдъ.

ледорѣ́зъ, isbräckare, isbrytare (vid broar).

ледохо́дъ, isgång, islossning.

ледо́чекъ (-чка etc.) dim. af лёдъ.

лёдъ (льда etc., p. efter въ, на льду) ледо́къ,
ледо́чекъ, is; ката́ться по́ льду на
конька́хъ, skrinna, åka skridskor på isen; по рѣкѣ́
идётъ ~, floden, ån skjuter; ве́шній ~
обма́нчивъ, а но́вый другъ не надёженъ,
våris är bedräglig och ny vän ej att lita på;
ѣ́хать льдомъ, fara isvägen.

ледяно́й, af is, is-; -ны́я го́ры, isberg,
rutschbana; -на́я лави́на, isskred.

ле́еръ, mar. lejdare (till ett stagsegel).

ле́ечка (g. pl. -чекъ) dim. af ле́йка.

ле́ечный, h. t. sprutkanna.

лежа́ка, c. lätting.

лежа́лый, gammal, vällagrad (om vin, cigarrer)
‖ förlegad (vara).

лежа́ніе, liggandet.

лежа́нка (g. pl. -нокъ) лежа́ночка, låg ugn,
som tjenar till bädd.

лежа́ночка (g. pl. -чекъ) dim. af лежа́нка.

лежа́ть, intr. (-жа́тъ) ligga ‖ ligga till sängs,
vara sängliggande, hvila ‖ befinna sig, vara
belägen; уже́ двѣ недѣ́ли какъ онъ -жи́тъ,
han är redan två veckor sängliggande; домъ
-жи́тъ на берегу́ о́зера, huset ligger vid
sjöns strand; онъ -жи́тъ въ моги́лѣ, han
hvilar i grafven; кора́бль -жи́тъ въ дре́йфѣ,
mar. fartyget ligger bi; у него́ въ столѣ́
-жи́тъ мно́го де́негъ, i hans bord finns
mycket pengar; у него́ бо́лѣе милліо́на
-жи́тъ въ ба́нкѣ, han har mera än en
million liggande på banken; э́то -жи́тъ у меня́
на се́рдцѣ, detta tynger på mitt hjärta; э́то
-жи́тъ на мо́ей со́вѣсти, detta har jag på
mitt samvete; вся отвѣ́тственность -жи́тъ
на васъ, hela ansvaret hvilar på er.

лежа́чій, liggande; -чаго не бьютъ, prov. man
slår icke den försvarslösa l. en person, som
redan är besegrad; -чія рессо́ры, liggande
ressorer.

лежа́чка, den liggandes ställnig; въ -ку,
liggande raklång.

лежебо́къ, lätting, dagdrifvare.

ле́жень m. (-жня etc.) grundbjälke, tvärbjälke
‖ lätting.

лёжка (g. pl. -жекъ) pop. hvila ‖ liggplats.

лёжмя́, adv. i liggande ställning.

лезвеё (p. -еѣ́; pl. ле́звея, лезве́й, лезвея́мъ
etc.) egg ‖ klinga.

ле́звіе = лезвеё.

лезьё = лезвеё.

лейбъ-гварде́ецъ (-е́йца etc.) mil. lifgardist.

лейбъ-гварде́йскій, mil. h. t. lifgardet.

лей6ъ-гва́рдія, mil. lifgarde.

лейбъ-гренаде́ръ, mil. lifgrenadier.

лейбъ-гуса́ръ, mil. lifhusar.

лейбъ-драгу́нъ, mil. lifdragon.

лейбъ-е́герь, m. mil. lifjägare.

лейбъ-кираси́ръ, mil. lifkyrassier.

лейбъ-ку́черъ, lifkusk.

лейбъ-ме́дикъ, lifmedicus.

ле́йка (g. pl. ле́екъ) ле́ечка, sprutkanna ‖ tratt,
öskar.

лейтена́нтша (g. pl. -шей), löjtnantska.

лейтена́нтъ, löjtnant i marinen (9 rangklass).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free