- Project Runeberg -  Dikter /
41

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Seglen upp, fast åskor ljunga
kring den mörka himlabågen
och vår synkrets, vart vi blicke,
höljer sig i nattlig skrud!
Ut att fritt på vågen gunga!
Vind i seglen, eld i hågen!
Intet västansmek du skicke;
sänd en avgrundsstorm, o Gud!

Slocknen, vemodsögda stjärnor!
Ödet vid vårt roder ställer
kursen fritt i vreda vågor
under kolsvart himlapäll.
Svällen, segel, som hos tärnor
havsskumvita barmen sväller,
när den första längtans lågor
tändas i en mystisk kväll!

Vilken präktig skeppsbemanning,
sammanblåst från alla stränder,
ödets stormvrak, gamla, unga,
skövlade på hoppets skatt!
Sinnen, trotsiga i sanning!
Mörke andar, molnens fränder,
mäktige att blixtar slunga
ur ett töcknigt inres natt!


Vardagskvalmet hur förfärligt!
Fredens skrankor, det är burens!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:05:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydbdikt/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free