Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
européer hörde dem omtalas. Tror du, att de alla
voro olyckliga i sin brist på materiell kultur, och
att de alla voro föraktliga? Tror du, att Afrikas
buskmän voro olyckliga, innan de fingo de vite
till herrar? De kunde icke föreställa sig en bättre
värld än den, vari de voro försatta: de jagade
tillsammans, delade jaktbytet, övergåvo aldrig sina
sjuka och sårade, ljögo icke, bedrogo icke, voro
barnkära och visade sina gamle vördnad. Fråga
Johan van der Welt, Burehell, Moffat, mina
efterföljare bland dem, om jag överdriver, då jag
säger, att de voro lyckliga. Och var finner du
levnadsglädjen, om icke i sammanlevnad och
samarbete med vänliga och trofasta medmänniskor,
om icke i kärleken och vänskapen och i den
barnsligt friska och glada inbillningskraften, som gör
faran till ett äventyr, mödan till en lek, döden
till en port, som öppnar sig till leende ängder?
O den alptunga dumhet, som tror sig vinna lyckan
annanstädes! Vart jag går, betäcka självmördare,
som lidit av denna dumhet, i allt flere hekatomber
min väg. Vart jag går, finner jag livsleda, ofta
parad med lågt sinnelag, bland dem, som
tillvunnit sig guldet, och missnöje, förtvivlan,
onämnbart elände bland dem, som icke förvärvat det.
Nej du, så visst som det finnes en sanning och
så visst som de djupaste sanningarna aldrig
kunnat uttryckas bättre än i symbolisk form, så visst
är, att sägnen om Grottekvarnen är sann, att hon
ännu går, att bon varder med vart år tyngre,
kräver större arbetskrafter, kräver i mån av dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
