- Project Runeberg -  Sägner, berättelser och skizzer /
46

(1907) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -     4. Priska och Pudentiana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förr var han den mest folkrike af Roms kullar. Där
bodde då mellan talrika tempel idoga skaror af fria
handverkare, Roms folkmakt. Nu är han en ödemark, och de
få människor, som där hafva sin varelse, söka sig, om
möjligt, därifrån, när sommaren kommer, ty då för
vinden från Kampagnans träsk malarian, »den onda luften»,
öfver Aventinens sluttningar, och med malarian komma
febrar, tärsot och död.

Det var en varm dag i April månad jag senast gick
denna väg. En svartskäggig karl i trasig kappa njöt sin
siesta på den gräsvuxna vägkanten i murens skugga.
Det var den enda människa jag såg där, tills jag hann
fram till klostret S:ta Sabina. En lärka slog sina drillar
högt öfver mig i det blå. Det var det enda afbrottet i
tystnaden. I klostrets svala pelargång sof en fet
dominikanmunk, och bredvid honom tog sig en halfsofvande
broder af samma orden en pris snus. Utsträckta på
stengolfvet lågo vid deras fötter några trasiga skepnader, män,
kvinnor och barn, klostrets gäster, lefvande på dess
allmosor, uppfostrade till det i längden tyngsta af alla kall
– lättjans. I klostrets trädgård visades mig ett orangeträd,
som S:t Dominikus med egen helig hand plantat;
jag fann det vara dåligt vederlag för den myckna ved,
som åtgått till de bål hans munkar tändt under tankens
och en renad tros blodvittnen. Så mycket mer var den
utsikt värd att skåda, som man från trädgården har
öfver Tibern, Trastevere och Kampagnan. Dock, därom är
icke tid att ordna nu. Min väg förde mig ett stycke
tillbaka från S:ta Sabina och så till höger in på en, om
möjligt, ännu ödsligare gata eller väg, som drager sig
öfver sluttningen ofvanför judiska kyrkogården och Circus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydbsagn/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free