Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Positivistisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kunde med samma skäl säga, att Kant i sin Kritik der
reinen Vernunft är materialist och ateist (hvilket då
också varit sagdt). Comte nekar icke Guds tillvaro; ej
heller att den värld, som afspeglar sig för våra sinnen
tidens och rummets former, kan vara i grunden en rent
andlig värld. Men han menar, att ingen forskning kan
bana oss vägen till det absoluta eller till »tingen i sig»,
och att dessa för den skull falla alldeles utanför den
verkliga vetenskapens, som ju är det verkliga vetandets,
område. Människans förnuft är ur stånd att tränga hakom
förteelserna; det måste inskränka sig till att utransaka
de matematisk-fysiska, kemiska och organiska krafternas
lagar - det kan ej lära känna annat än det relativa.
På samma gång Comte påstår detta, medgifver han villigt,
att hos vårt släkte yppar sig en trängtan att fatta det
absoluta, och att det är de utanför den yttre erfarenhetens
gränser liggande problemen, som ända från vår odlings
barndom och intill nu har legat oss varmast om hjärtat.
Det är denna trängtan, som gifvit prägeln åt de stora
utvecklingsskedena, det teologiska och det metafysiska,
som enligt hans mening måste vika för hvad han kallar det
positivistiska, sedan mänskligheten mognat till mandom
och lärt sig inse sina utstakade gränser. I det människan
då försakar de hopplösa drömmarne om att intränga i
tillvarons yttersta grunder och besluter sig att antaga
fenomenens värld som hafvande sin grund i sig själf,
skall hon för denna uppoffring finna vederlag i de
frukter, som kunskapen om företeelsernas lagar skänker.
Målet för denna kunskap är »att se för att kunna förutse,
utleta hvad som är för att kunna sluta till hvad som
komma skall». Ett sådant förutseende skall föra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
