Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva ernått utan en sådan dubbel förklädnad, hvarigenom
de i själfva verket ingenting vunno, men endast gjorde den
roll, de försökte spela, dubbelt svår och faran för upptäkt
dubbelt så stor. Detta antagande är därför i högsta grad
sökt och osannolikt. Enligt en annan uppfattning, som först
finnes antydd i förra århundradet hos svenska lärda
(Broocman, Lagerbring) och som nyligen blifvit återupptagen af
Gedeonov, antagas främlingarna hafva varit svenskar, som
tjänte vid den »ryske chagans» hof och af honom skickades
som sändebud till Konstantinopel. De voro därför
fullkomligt berättigade att uppträda i Konstantinopel som ryssar,
ehuru de i själfva verket personligen tillhörde en annan
nationalitet. Men denna förklaring är lika så omöjlig att
försvara som den är hårdragen. För det första står densamma
i bestämd strid med Prudentius’ klara ord, då uttrycken
»hvilka sade att de, det vill säga deras nation,
kallades Rhos» (qvi se, id est gentem suam, Rhos
vocari dicebant) och »de voro af svensk
nationalitet» (eos gentis esse Sueonum) äro fullkomligt
parallela; det säges också att det var deras egen konung
(rex illorum), som sände dem. Vidare strider denna
tolkning mot den tidens plägseder och begrepp och lämnar
ingen förklaring på den fråga, som i främsta rummet borde
besvaras, nämligen huru man skall tänka sig, att i det nionde
århundradet, på en tid, då det ännu var ohördt, att
nordbor togo tjänst hos en främmande, icke nordisk furste, en
»rysk» (d. v. s. »slavisk») chagan i Kijev kunde komma till
att bruka svenskar som sändebud. Ett dylikt förhållande
måste nödvändigt förutsätta ett mycket nära samband mellan
ryssarna och svenskarna, och om denna gissning icke i sig
själf vore fullkomligt orimlig, skulle den slutsats, som däraf
måste dragas, blifva en helt annan än den, som dess
upphofsmän önska eller hafva tänkt sig.
Jag är öfvertygad om, att hvarje opartisk läsare genast
skall inse, hur tvungna och sökta alla dessa förklaringar äro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
