Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmodligen redan tiden före den egentliga grundläggningen
af det ryska furstendömet i Kijev (jfr Nestors berättelse
under år 859, ofvan s. 12). Om emellertid de nordbor, som
hafva tjänt till förebild för berättelsen, därför böra anses
hafva varit bosatta i själfva de skandinaviska landen, eller
om vi icke snarare böra uppfatta dem såsom utvandrare,
hvilka redan hade nedsatt sig någonstädes öster om Östersjön,
det måste vi tills vidare lämna oafgjordt (jfr sid. 26).
En annan arabisk författare, efter hvilken vi hafva en
högst märkvärdig, om också i åtskilliga punkter helt visst
i hög grad färglagd och okritisk berättelse om ryssarna, är
Ibn Fadhlan. Åren 921 och 922 besökte han
Volga-bulgarerna såsom sändebud från kalifen Muktadir och under sitt
uppehåll därstädes hade han ofta tillfälle att se »ryssarna»,
när de kommo seglande nedför Volga för att drifva handel
med bulgarerna. Af sina resor efterlämnade han en
beskrifning, af hvilken utdrag äro bevarade i Jakuts geografiska
lexikon under artikeln Rûs 23. Jag skall meddela det
vigtigaste häraf.
»Jag såg ryssarna», säger Ibn Fadhlan, »då de voro
anlända med sina varor och hade slagit läger vid floden
Itil (Volga). Aldrig har jag sett resligare människor; de
äro höga som palmträd, rödkindade och rödhåriga. De
bära icke kjortel eller kaftan, utan männen bära en grof
kappa, som de kasta öfver ena sidan, så att ena handen är
fri. Hvarje man bär med sig en yxa, en knif och ett svärd.
Utan dessa vapen ser man dem aldrig. Deras svärd äro
breda, prydda med böljformiga sirater samt äro af frankiskt
arbete. På ena sidan af svärdet från spetsen till fästet
äro framstälda träd, figurer och annat sådant. Kvinnorna
bära fastknuten på bröstet en kapsel af järn, koppar, silfver
eller guld, alt efter mannens förmögenhetsförhållanden. I
kapseln är en ring och i den är, likaledes på bröstet, fäst
en knif. Om halsen bära de guld- och silfverkedjor. När
en man nämligen äger tio tusen dirhemer (silfvermynt), låter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
