Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(= 45 orgyier eller famnar) och i höjd, upp till den öfversta
punkt, som man kan se nerifrån, så högt att en bågskytts pil
kan nå dit upp. Därför komma också pečenegerna hit och
öfverfalla ryssarna 30. Efter att hafva passerat detta ställe
komma de till en ö, som blifvit uppkallad efter den helige
Gregorius 31; på denna ö fullborda de sina offringar, emedan
där står en mycket stor ek. Och de offra lefvande tuppar.
Men de fästa också pilar rundt omkring; andra åter bröd
och kött och hvad som hälst som man har enligt deras bruk.
De kasta också lott om tupparna, om de skola slakta och
förtära dem eller låta dem lefva. Men komna förbi denna
ö, frukta ryssarna icke mera pečenegerna, till dess de komma
till floden Selina (ə: den nu varande Donaumynningen
Sulina).» — Beskrifningen af de besvärligheter, som ryssarna
ytterligare hade att öfvervinna, innan de kommo fram till
grekiska hamnar, kan här förbigås.
Det som företrädesvis intresserar oss på detta ställe är
namnen på de sju forsar, som Konstantin omtalar. Såsom
vi hafva sett, anför han vanligtvis dessa namn på två språk,
ryska och slaviska, sålunda, att det först nämnda såsom
hufvudspråket alltid ställes främst; till hvarje namn fogar
han antingen en öfversättning af detsamma eller
åtminstone en antydan om dess ursprung. Då den gifna
förklaringen hvad några af namnen beträffar, såsom vi strax
skola finna, synes närmast sluta sig till den slaviska formen
utan att likväl alltid vara strängt ordagrann, kan man må
hända däraf sluta, att, om också den anförda skildringen ytterst
grundar sig på meddelanden af en ryss, d. v. s. en normann,
förklaringarna dock blifvit tillagda af någon, som icke
förstått »ryska», men har haft någon kännedom om slaviska,
antingen detta nu har varit Konstantin själf eller det har
varit någon annan, som utgjort hans källa. Tydningen af
dessa namn har i mer än ett århundrade sysselsatt filologer
och historiker 32. De slaviska namnen äro verkligen rent
slaviska och några af dem öfverensstämma äfven mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
