Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvergått i finskan, icke nominativus, utan genitivus af ett
fornsvenskt subst. roþer, eg. »rodd, utfart till sjös i leding»
(fno. róðr). Å andra sidan är namnet Roslagen för ungt,
för att kunna komma i betraktande. I äldre tider
betecknades med orden Roþer, Roþin de delar af Upland och
Östergötland, som stötte till hafvet och som i krigstid voro
förpliktade att utrusta de i leding utgående roddare.
Innebyggarna i dessa trakter kallades rods-karlar, rodsmæn (nu
rospiggar)55. Med anledning af dessa svårigheter har man
låtit denna härledning falla; äfven Kukik, som i sitt stora
arbete »Berufung der schwedischen Rodsen» hade försvarat
den med all kraft, öfvergaf den sedermera.
Jag tillstår, att namnen Ruotsi och ryssar icke kunna
direkt härledas från Roslagen, fattadt såsom en geografisk
benämning. Icke desto mindre synes det mig, som om
denna tråd blifvit för raskt afklipt. Namnet Ruotsi kan
lika litet förklaras af det finska språket som namnet rus’
af det slaviska. Det måste altså vara af utländskt,
sannolikt skandinaviskt ursprung 56. Men om detta är händelsen,
så anser jag det icke alls för orimligt att fasthålla vid
härledningen ur det fornsvenska ordet roþer, i synnerhet som
det är ett märkligt sammanträffande, att i äldre tider Roþer,
Roþin var namnet just på de trakter af Sverge, till hvilka
de ofvan omtalade forntyska personnamnen hänvisa såsom
de gamla ryssarnas hembygd. Man kan föreställa sig, att
de svenskar, som bodde vid sjön och seglade öfver till
andra stranden af Östersjön, tidigt kallat sig själfva — icke
såsom folk, utan efter sin sysselsättning och sitt lefnadssätt
— roþs-mæn, rops-karlar eller något dylikt, d. v. s. roddare,
skeppare 57. I själfva Sverge blef detta ord liksom det
abstrakta roþer småningom ett nomen proprium. Så mycket
mindre kan det förundra oss, att finnarna uppfattade detta
namn såsom namn på folket och upptogo det i denna
betydelse under formen Ruotsi, ruotsalainen, i det de
bortkastade senare delen af sammansättningen. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
