Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg I. Fornryska Personnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en genitifform, men ändelsen är i hvarje fall oriktig och
grammatiskt omöjlig. Första ledet måste vara Svan-, som ofta
förekommer i nord. kvinnonamn (jfr Munch, Saml. Afh. IV, 176);
närmast låge *Svanheiðr eller *Svanríðr, hvilka förbindelser dock
icke synas förekomma annars; Svanfríðr brukas ännu på Island.
Sfengos (Σφεγγος, Skylitzes, Cedrenus p. 710, under år 1016)
måhända = fno. Sveinki (SAINHI L. 947)? eller Sveinungr
(SUAINUNKR L. 917, Söderml.); i diplom ofta Svenunger o.
dyl., se t. ex. SRP reg.; Sweungh Silfverst. D. 636?
Sfenkelos (Σφεγχελος Leo Diac. p. 144), Sfangelos,
Sfagelos (Σφαγγελος, Σφαγελος Skylitzes, Cedrenus p. 672) rysk
härförare, helt visst densamme, som i de ryska källorna kallas
Svêngeld eller Svênald (se d.).
Sfirka (944), Sfirk eller Sfirky? (d:o, i possessif form
Sfirkov)= fno. Sverkir, ofta i Sverge (SIRKIR L. 1188), äfven
i Norge (jfr Aasen 38), där man dock liksom på Island föredrog
formen Sörkvir (jfr Munch, Saml. Afh. IV, 177).
Sineus (862) synes på slaviska betyda »Blåskägg» (sine- +
ry. us, fornsl. as); då ett dylikt namn emellertid är fullkomligt
oslaviskt, har formen helt visst uppstått genom en folketymologisk
ombildning af fno. Signiutr, Signjótr, ett namn, som ofta
förekommer i Upland, men knappast någon annanstädes: SIKNIUTR
L. 204, 360 (= Dyb. St. 70). 669 (= Dyb. U. 58), SIKNIOT
L. 500 (= Dyb. St. 144); SIHNIUTR Steph 620 (= L. 269,
Dyb. St. 271 SAÌH); SIUNIUTA L. 214 (= Dyb. U. 189).
Signiatus DS I, 530.
Sinko Borič, Isino Kobirič, Isin’ko Birič (944),
fördärfvadt namn.
Sludy (944) = Slóði; allmänt i Södermanl. och Upl., annars
okändt som personnamn. Från Söderml. SLOÞI L. 916. 953
(= Steph. 741); Dyb. 8:o 41; SLOÞA oblik form, smst. 83;
L. 966 (= Säve, Sigurdsristningarna å Ramsundsberget och
Gökstenen, Vitterhets — — Akademiens handl. XXVI, 1869, s. 356).
Från Upl.: SLUÞI L. 280; SLUÞA acc. Dyb. U. 142 (= L.
93). Eljes endast en gång som tillnamn, Rygh. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
