Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Akademie von wetenschappen, Afdeeling Letterkunde, 2:de reeks,
Deel V, Amsterdam 1875. — Professor de Vries’ försök att
förklara detta namn är ingalunda lyckligare. Han anser ΑΕΙΦΑΡ
vara felskrifvet för ΔΕΙΦΑΡ, Difar (d. ä. *Dýfari) och jämför
detta med det engelska diver, (fogelarten) dykare. Men dýfari
är ett antaget ord, som är lika litet skandinaviskt som ooievaar;
i allmänhet måste, enligt hvad vi ofvan visat, hvarje försök att
på denna väg finna ordets ursprung anses för fåfängt.
39 Sid. 62. Eller är Leanti skriffel för Velanti =
fornnord. vellandi, kokande, sjudande?
40 Sid. 63. Eller är måhända Strukun = Strjúkandi, den
snabt framilande. Verbet strjúka, som är stamordet till de ofvan
omtalade dialektorden stråk o. s. v., har i fno. ofta betydelsen
»skynda åstad»; i norska dialekter förekommer strjuka om vatten
i betydelsen »strömme, löbe förbi).) (Ivar Aasen a. st. sid. 761;
jfr sv. »stryka fram»). Med den betydelse, som det slaviska
namnet Naprezi otvifvelaktigt har, skulle Strjúkandi öfverensstämma
särdeles väl, och den enda invändning, som skulle kunna göras mot
antagandet att Strukun står för detta, är att de tvänne andra
namnen, som egentligen äro participier, Gelandri och Leanti,
bättre bevarat ändelsen. (Öfvers. not).
41 Sid. 64. Jfr Nestor under år 945 (C. W. Smiths öfvers.
s. 50 kap. 29): »På den tiden flöt strömmen rätt under de
kijevska höjderna, och på den låga landsträckan (podolije, namnet
på Kijevs hamnstad) bodde ingen, men folk bodde på
höjdsträckningen». Med afseende på förändringen af nd framför b till m
jfr Thorsten af sandbro med varianterna sambro, sambrom,
Upl. 1., confirm. — Ett fullkomligt godtyckligt och fantastiskt
försök af Gedeonov att förklara sambatas af ungerska med betydelsen
fästning är redan riktigt tillbakavisadt af C. W. Smith anf. st. s.
352.
42 Sid. 64. Äldre literatur: Bayer, Commentarii Acad.
Scient. Imp. Petrop. IV (ad a. 1729), St. Petersburg 1735, p.
281—291 (jfr Schlözer, Nestor IV, Göttingen 1805, p. 51—55).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
