Ryska rikets grundläggning genom Skandinaverna / 157 (1882) Author: Vilhelm Thomsen With: Hans Hildebrand - Tema: Russia Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

portto scortum, estn. port = fno. portkona m. fl. På samma sätt
går det stundom med inhemska ord; se A. Ahlqvist, Auszüge aus
einer neuen Grammatik der finnischen Sprache. Zweites Stück:
Zusammensetzung des Nomens, § 14 (Acta Societatis Scientiarum
Fennicæ tom X, Helsingfors 1872).

⁵⁹ Sid. 87. Jfr den ungerska formen orosz, ryss, hvilken
obestridligen, såsom man kan se af det framför satta o, kommit
till ungerskan genom någon turkisk dialekt: tatariska urus,
kirgisiska orus, tschuvaschiska vyrys, mongoliska oros.

⁶⁰ Sid. 88. Jfr Rydqvist, Svenska språkets lagar IV 306.

⁶¹ Sid. 90. »Terram latam et spatiosam et omnium rerum
copia refertam vestræ mandant ditioni parere». Widukind, Res
gestæ Saxonicæ I, 8 (Mon. G. H. Ser. III, 419). Jfr Kunik i
Doms Caspia, s. 242 ff.

⁶² Sid. 91. En liknande åsigt framstäldes af F. M.
Franzén, Om ryska namnets och rikets ursprung af ett svenskt, i
Ryssland bosatt folk vid namn Rhos, — i Kongl. Vitterhets — —
Akademiens Handl. XIII, 1833, s. 33 ff.

⁶³ Sid. 94. Detta ord lið (liþ) är också allmänt i
fornsvenskan. Anföraren för ett lið kallas på svenska runstenar
liðsforungi, Liljegren, Runurkunder, n:r 397 (= Dybeck, Sverikes
Runurkunder. Stockholms län, 46): Rahnualtr huar a Kriklanti
uas lisforunki, och Liljegren 803: han fial i urustu austr i
Karþum lisfuruki lanmana bestr.

⁶⁴ Sid. 94. Georg Cedrenus, p. 735.

⁶⁵ Sid. 94. Jfr Cronholm, Wäringarna, Lund 1832, sid.
20 ff, 252 ff, samt en följd artiklar af V. Vasiljevskij i ryska
folkupplysningsministeriets tidskrift 1874—75 (jfr Hjärne i
Historiskt Bibliothek, utg. af Silfverstolpe, 1879, s. XLII).

⁶⁶ Sid. 95. Efter detta vapen finna vi dem ofta,
isynnerhet hos sirliga författare, som vilja undvika att begagna det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>