Ryska rikets grundläggning genom Skandinaverna / 156 (1882) Author: Vilhelm Thomsen With: Hans Hildebrand - Tema: Russia Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

⁵¹ Sid. 78. Se d:r Montelius’ redogörelse för de kufiska
myntens förekomst i Sverge i Sverges Historia I, s. 299, ff.
Montelius uppgifver antalet af i Sverge funna kufiska mynt till
20,000, men efter 1877, då nämnda del af Sverges Historia
utkom, äro minst tre tusen sådana mynt funna på Gotland.

⁵² Sid. 78. Jfr Nestors uppgift att redan före Ruriks tid
varägerna (= nordborna) haft en handelsväg nedför de stora ryska
floderna till Grekland.

⁵³ Sid. 84. Den i texten anförda öfversättningen
förekommer i Melins bibel. Den gällande svenska bibelöfversättningen, som
följer den lutherska, har »Förste af de herrar i Mesech och
Thubal», der det hebreiska ordet rosch är taget i sin vanliga betydelse
»höfvidsman» (egentl. hufvud). Det är emellertid icke osannolikt
att rosch här betecknar ett folk eller en stam, (= assyriska Rasi
vid Tigris) men säkerligen icke ryssarna.

⁵⁴ Sid. 84. Keyser, Samlede Afhandlinger s. 185 ff.;
Munch, Om Nordbornes Forbindelser med Rusland og tilgrændsende
Lande (skrifven 1849), i Samlede Afhandlinger, udgivne af G.
Storm, Christiania 1874 II, 196. Munch ändrade dock senare
mening beträffande roxolanerna. Se Det Norske Folks Historie,
Christiania 1852, I, s. 41.

⁵⁵ Sid. 85. Jfr Rydqvist, Svenska språkets lagar II, 273.
628.

⁵⁶ Sid. 85. På samma sätt äro de lapska orden Ladde:
1) (svensk) by, 2) Sverge, och Laddelač: 1) (svensk) bonde, 2)
en svensk, härledda af svenska ordet land.

⁵⁷ Sid. 85. I det nordanfjälska Norge betecknar Róssfolk
(Rórs- eller Róds-folk) ännu »fiskare som samlas vid kusten i
fisketiden». Singularis till róss-folk är róss-kar eller róss-man.
Se Ivar Aasen, Norsk Ordbog, Christiania 1873, s. 612.

⁵⁸ Sid. 86. T. ex. finska Pietari St. Petersburg (ryska S.
Peterburg, bland gemene man Piter); huovi = sv. hofman;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>