Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetssångens uppkomst, betydelse och arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETSSÅNGENS UPPKOMST, BETYDELSE OCH ARTER 43
I Karl BOCHers förut omnämnda stora bok
»Arbeit und Rhythmus» finnes ett rikhaltigt urval af
arbetsdikter jämte hänvisningar till ännu flera dylika,
som finnas upptagna i resebeskrifningar och
folkvise-samlingar på allehanda språk. Den, som vill sätta sig
grundligare in i ämnet, bör ej underlåta att studera
Biichers lika lärda och sakrika som behagliga och
populära framställning. Här kunna vi ej få utrymme för
mera än några få typiska exempel; vi skola likväl
därvid kunna åtminstone delvis använda nordiskt material,
som ej varit tillgängligt för Biicher.
Arbetssångerna uppdelas i två hufvudslag, allt efter
som arbetet utföres af hvar individ för sig eller
fordrar mångas förenade kraftansträngning. Det
individuella arbetet icke blott kan, utan brukar vanligen
företagas af många i sällskap, så att — fastän hvar och en
materiellt sedt är oberoende af de andra —
arbetsryt-men ändå blir gemensam för hela sällskapet.
En mellansort mellan de båda hufvudarterna, den
individuella och den kollektiva, bilda sånger till de
arbeten, som utföras i växeltakt, t. ex. då två smeder
omväxlande hamra på samma järnstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
