Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några nya Nordenflychtiana. Af J. Kruse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några nya Nordenflychtiana.
händelserna blifva behageligare än nu för mig. jag vet ej om jag berättat,
at jag varit hos hennes kongl, höghet Presenterad och med mycken Nåd
emottagen1), om jag genom detta nu sagt det två gonger, så giör mig den
justice och tro, at det ej skiedt af vanitet men af et skyldigt förtroende.
Min Syster och flera vänner be mig förmäla deras estime, de tacka för den
ihågkomst de äro uti på det högsta, nog är nu min hälsa bätre än förr
men hiertat(?) är oroligt, dock vet jag ingen hvarken ny eller särdels
orsak, at Alin herre är vid hälsa och nöjd håppas jag få höra.
Bref o.
(Hagberg.)
St. d. 28 apr. 1748.
Monsieur Mon Gher Baron
Den skulle ej hafva den äran, at känna Er min Hr Baron, som skulle
fruckta, at frånvarelse eller nogra tillfälligheter kunde förändra Ert
tänkesätt emot Edra vänner; jag vet det vara så ömt, fast och ädelt, at jag
upricktigt kan betyga, det ingen tviflan därom får rum i mit Sinne och
grundar sig den säkerheten endast på Edra men ej på mina egenskaper,
icke dess mindre har jag ej kunnat undgå, at önska mig den förmån få se
nogot prof af Er åtanka, dock mera, som et angenämt än nödigt tecken
af den, min förbindelse är derföre så mycket större, sedan Ni behagat fägna
mig därmed. Jag giör mig det hopp, at ej niuta mindre rättvisa tillbakes
och derföre håller jag ej nödigt engång med många ord förklara, at den
grund på hvilken En ren och oskyldig vänskap kan uprättas, måste vara
fri ifrån förändring; tid och frånvarelse förmå aldra minst emot den.
skulle nogot kunna injaga mig nogon misstro, så vore endast (förlåt
min upricktighet) de starka och utvalda utlåtelser hvaraf Er penna
öfver-flödar mäcktige därtill, när jag sätter dem i jämnförelse med deras ämnen.
så måste jag antingen tvifla om Er upricktighet min Baron, Eller Er
om-dömmesgåfva och som den senare är altför klarsynt, så bör jag ju giöra
den och mig Sielf rätt. men jag vet, at man telika bör hålla en vana till
godo, som Ert kiön uprättat och på det sättet kan jag och frälsa Er
upricktighet.
Förtiänte jag, at heta Philosoph, så skulle jag i vår brefväxling, under
det namnet, hälst vara ansedd af Er och som vår orden2) innesluter nogra
alfvarsamma reglor, så låssa min Baron när ni skrifver mig till, som vore
jag en iSocrate eller Pope, på det ingen utlåtelse, som endast är passad
till mit kiön, må skada sanningen; men den inbillningen lärer vara lika
omöjlig at hysa, som för mig, at giöra skiäl för den. det skulle eliest komma
mig rätt väl till måtta om jag nu vore så känslolös, Som Sielfve Epictet
(votre Heros Monsieur) ty hvart jag vänder ögonen kring hela min lilla
slVere, möta dem Engsliga för em åhl. de utvärtes omständigheter Ehuru
vidrige de vore för en Sielf och de närrörande, skulle dock vara dräglige, om
man funne det i god ordning, som bör vara en rätt menniskias förnämsta
1) Denna tilldragelse har fru N. hugfäst i en dikt (Qvinligit Tankespel 1748
-50, s. 76).
2) Se nästa sida anmärkn. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
