Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68 Hilma Borelius,
Schiffer’. I Svenska Magasinet (utgifvet åren 1766 och 1767) förekomma det ena året tre och det andra två idyller af Gessner. 1770 innehålla Älmänna Tidningar flera Gessneriserande stycken,
författade af Gjörwell och Fischerström. Fruntimmers-Tidningar 1772—73 följa traditionerna från Sv. Magazinet och Allm. Tidningar. Äfven i Samlaren och i Upfostrings-Sälskapets Alm. Tidningar förekomma en och annan gång landtkväden på prosa af Gessner eller svenska imitationer af dessa.
Gjörwells många publikationer utgjorde genom sitt skattande åt idyllen ingalunda något undantag i tidskriftslitteraturen. Den politiske fribytaren, ex-majoren och redaktören Per Lund fann lämpligt att i sitt blad Wälsignade Tryck-Friheten emellanåt låta de frivola eller rent af cyniska värser, som — i allmänhet vanliga i denna tids periodiska litteratur — fingo särdeles stort utrymme i Välsignade Tryckfriheten, omväxla med menlösa idyller. I årgångarne 1781 och 1782 finnas flera öfversättningar eller bearbetningar af Gessner. Ibland är dennes namn utsatt, ibland icke, men i intetdera fallet är öfversättningen ordagrann. Vissa meningar äro uteslutna, detaljerna ombildade, i allmänhet på ett ofördelaktigt sätt. De svenska bearbetningarna sakna Gessners behag; språket är tungt och ofta osvenskt.
1783 och 1784, då Lidner var medarbetare i Välsignade Tryckfriheten, bidrog han med fyra idyller och ett annat prosakväde efter Gessner.
Tidskriften Journalisten, som hufvudsakligen ägnade sin uppmärksamhet åt den engelska litteraturen, har äfven prof på herdakväden i tysk stil. Och i kalendrarne från 1700talets slut, i Regnérs Svenska Parnassen t. ex., återfinnas flera stycken af Gessner.
Själfva Stockholms Posten öppnade ej sällan sina spalter för Gessner och hans imitatörer. I 1781 års Stockholmspost förekommer sålunda en öfversättning af ’Damon und Daphne’ under namn af ’Sommardagen’, 1782 ett stycke kalladt ’Sapphos död, försök till en imitation af Gessner’, samt öfversättningar af dennes ’Die Nelke’ och ’Palemon’, den senare omskrifven till värs. ’Palemon’ och ’Sapphos död’ äro signerade -l-s C-m och L-S-M1, en signatur, som i samma årgång förekommer under åtskilliga ytterst skabrösa, versi-
1 Enligt benägen upplysning af bibliotekarien Fr. Braune är signaturen L-S C-m Samuel Niklas Casström, som 1787 vann stora priset i Svenska Akademien för odet ’Försynen’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
