Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto von Friesen, En gammalsvensk dikt med regelbundet trokeiskt versmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En gammalsvensk dikt med regelbundet trokeiskt versmått 219
in via nisticie
devios giiberna:
de válle miserie
nos duc ad superna
ut tecum in reqnie
■vivamns eterna.
Så regelbunden som den här anförda strofen ur S. Helenas
offi-cium behöfde emellertid icke ens hymnernas metriska byggnad
alltid vara, äfven om den var det för det mesta. Men afvikelserna
bestodo, där de förekommo, på sin höjd af en till versraden lagd
enstafvig upptakt, men däremot icke af inuti raden inskjutna
svag-toniga stafvelser, som voro så vanliga i den medeltida och äldre
nysvenska diktningen efter latinska förebilder eller i
öfversättningslitteraturen från latin. Se härom Lampa Studier i svensk metrik
s. 63. Vi skola också finna, att det latinska originalet till den här
behandlade svenska dikten uppvisar flere dylika upptakter. Äfven
rimflätningen i den svenska dikten öfverensstämmer med det anförda
latinska exemplets. Dock må man erinra sig att den äldre
rimtekniken icke hade så stränga kraf på fullständig kongruens mellan
de rimmande fonemen, som senare blef fallet.
Det framgår af hvad som anförts, att det latinska versmåttet
sannolikt är mönstret för den svenska dikten, en preliminär slutsats
som vi senare skola finna fullt bekräftad.
Nu äro emellertid icke alla partier af dikten, som i sin helhet
består af endast sju strofer, så regelbundet byggda som de anförda
raderna. Men afvikelserna äro så obetydliga att man med
synnerligen lindriga medel kan undanrödja dem och man ernår samtidigt
i flere fall uppenbarligen ursprungligare och med diktens mening
bättre öfverensstämmande läsarter.
Dikten föreligger icke endast i Harald Oluffsons ofvan nämnda
visbok, hvilken visserligen ger oss den äldsta kända uppteckningen
af den (nedan angifven med 1) = 1500- och 1600-talens visböcker I
s. 50. Den synes ha varit synnerligen populär på sin tid att döma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
