Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto von Friesen, En gammalsvensk dikt med regelbundet trokeiskt versmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 Otto Von Friesen
Str. 5 r. 5: Hustrun tager en annan man, så alla. Här kan man
antingen stryka en eller läsa tager enstafvigt i likhet
med drager ofvan str. 2 r. 5.
Str. 6 r. 8 f.: — aff them est tu snarligha hœr förglömt wædh £Aem (*?)
dödha — För snarligha bör insättas den i ä. nsv.
vanliga reducerade formen snarligh; 3 har sannerligh.
förglömt har också 2 (d. v. s. förglömd). Man kan
här ej antaga starkton på för- (= ty ver-); därför bör väl
läsarten glömder i 3 och 4 antas vara den ursprungliga,
r. 5: gledies med then, som gläder är; 2 har: the glädas mad
them som glada är; 3: Gledhioms medh them som gladhe
äre: 4: glädias med them som glade ärhe. Om som
strykes, från 2, 3 och 4 upptas them och glade och från 2
pluralformen är — om hvilken se str. 1 r. 3 ofvan —
få vi: glädhias medh them gladhe är, hvilket till form
och innehåll bättre lämpar sig än l:s läsart. Jfr ock
det latinska originalets g aud ent cum gaudentibus.
Str. 7 r. 6: spar tin hedher och ähre kan få det af verschemat
fordrade stafvelsetalet om man läser hedhr framför och.
v. 7: Christi ordh och Salomons hock; 2 har Salmons hvilken
form passar i versschemat och eljest ofta är belagd,
t. ex. i folkvisor.
Handskrifterna 2, 3 och 4 ha läsarter, som i allmänhet mera
bryta mot den metriska formen än 1. De äro dock alla lätta att
återföra till det ursprungliga. Originalet har sålunda eftersträfvat
och efter all sannolikhet också i regeln lyckats nå det af schemat
föreskrifna stafvelsetalet.
Jag öfvergår till att granska rimflätningen, enligt hvilken
omväxlande manliga och kvinnliga rim aflösa hvarann efter schemat
ambh a b o. s. v. Det bör i detta sammanhang framhållas, att
anspråken på rimmens kongruens inskränker sig till vokalen: den på
denna följande konsonantismen behöfver endast något så när
öfverensstämma. Så rimma i str. 2 sin: blind, in, kring; i str. 5 barn:
harm: man: han och i str. 1 iordenne: solene: är: kär. Så ock i
de kvinnliga rimmen: t. ex. str. 1 titinghci: ringha: försvinna: blind ha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
