Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Stagnelius och Chateaubriand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelius och Chateaubriand 35
gen en legençl, men då en af de kristna uttalar tvifvel om dess
bokstafliga sanning, förklarar själaherden Eubulus:
Hvad mer om hon är diktad, mine vänner?
I diktens glas det eviga sig speglar:
Allt hvad som händer ingen sanning hyser,
blott hvad som aldrig händer, det är sant.1
Martyrerna är ett rent psykologiskt drama, medan Les Martyrs
är uppfylld af öfvernaturliga händelser och ingripanden af himme-
lens och helvetets makter. Det kristet-mytologiska maskineriet
intar i Chateaubriands epos en mycket dominerande plats; det var
en uppfinning, som han var mycket stolt öfver och som han teore-
tiskt utvecklat i företalet till Les Martyrs och framför allt i Le
Génie du Christianisme.2 Hans mening var den, att det gudomligas
ingripande, le merveüleux, som konsttermen lyder, var en alldeles
oumbärlig beståndsdel i eposet. Om Tasso icke uppnått Homeros
i Det befriade Jerusalem, så berodde det, enligt Chateaubriand, därpå
att han icke haft djärfhet nog att använda "les grandes machines
du christianisme", och Henriadens brister härleder Chateaubriand
delvis ur samma källa. A andra sidan godkänner han icke Dantes
eller Miltons verk, ty det öfvernaturliga är i dem föremålet för
dikten, i stället för maskineri i händelseutvecklingen, och eposet
skall i första rummet sysselsätta sig med mänskorna och deras
passioner.
Det var ett viktigt led i Chateaubriands apologetik att uppvisa
att kristendomen var lika poetiskt fruktbar som den antika heden-
domen, och sedan han i Génie du Christianisme framställt teorien,
ville han i Les Martyrs ge ett praktiskt exempel på att det kristet-
mytologiska maskineriet kunde täfla med den klassiska mytologien.
För hans själf känsla ställde sig den värdiga uppgiften att öfver-
träffa Homeros. Liksom denne skildrar den olympiska rådsförsam-
lingen och gudarnas deltagande i mänskornas strider, på samma
sätt besjunger Chateaubriand himmelrikets planer. Guds rådslag,
1 Liljor i Saron, II, s. 46. Samlade skrifter, II, s. 424
2 Del IT, bok I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
