Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Warburg, Första Markallsnatten och dess förhållande till Hammarskölds urskrift. (Jämte ett tillägg om Andra Natten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Karl Warburg
Af två hundra hopklistrade ark det mjukaste papper.
Följd utaf Ecervelé, sin Sven, som hans rörliga hjerta
Gläder och värd at Markall sjelf hans lärare varit.
Med Ecervelé, som försvunnit ur Rimthussiaden, åsyftades J. E.
Schartau f. 1785 † 1867, som var en af de små vitterlekarne och
bl. a. vann pris i akademien 1811. I Polyfem (I: 7) omtalas han
såsom "ung man som fattat den fasta föresatsen att bli poet" och
i den komiska förteckning på böcker, som finnas till salu hos
Hofbokhandlaren i den tungusiska hufvudstaden Mareno, hvilken läses
i Polyfem 3 Saml. N":o 11 (1811), förekommer äfven "Markalls
sömnlösa nätter af Ecervelé".
Schartau, som egentligen blott under sin ungdom låtit införa
några poem i tidningarna och täflat i Akademien, hade snart nog
afstått ifrån poesien. Emellertid finna vi honom 1823 såsom
ansvarig utgifvare af Wallmarks Journal.
I hans ställe blef i Rimthussiaden Lindvurmen — Anders
Lindeberg — som ju redan under detta namn förekommit i Dahlgrens
"Molnskyar" — Markalls sven och ålders stöd, hvilket var
naturligt, då denne var Wallmarks medarbetare.
Samtliga verserna N:o 33—55 i Rimthussiadens tredje sång äro
nytillskrifna. De omfatta först skildringen af Markalls rustning,
imiterad efter Aeneiden och Iliaden: "Högtbeskenad han stod i en
pansarskjorta af lakan".
Denna pansarskjorta af lakan syftar på Wallmarks en smula
frivola dikt "Till Fredrika med ett par brudlakan från Helena".
Skölden består af ett tvättfat med påmålad väderkvarn och
inskriften "För rock och spisning".1
1 Enligt Norlings kommentar skulle denna devis åsyfta en replik som
förekom i Journal f. litteratur och teater 1810 n:o 85: En liten bikt inför
Polyfem: Af din stora misskund och öfverlägsenhet vågar jag derför nu
så mycket mera hoppas tillgift och förskoning som våra vägar ändå, alla
serpenteringar oaktadt, slutligen mötas i den lilla punkten: rock och spis».
Emellertid får man ej sammanhanget fullt klart af detta citat. I
fortsättningen heter det, att man af Hammarskölds öfversättning af ett af Goethes
venetianska epigram (öfvers, fr. äldre och nyare skalder) ser att deras
önskningar äro desamma. Det heter nämligen i denna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
