Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 247
Emedlertid är icke de gamlas företräde så stort som många påstå.
Mången berömmer de gamla Auctorer endast för at berömma sit studium.
Den som användt al sin tid på Grekiska och Latin, är ganska missnögd om
någon skulle säga at dessa språken kunde umbäras och onekeligt är at de
gamles genier[?] äro ganska nödiga för den som vil gå långt i Vitterheten,
men i fal de för den ordsaken lasta alt hvad de nyare skrifvit såsom
bagateller och snömos, så göra de icke annat än förråda sin egen okunnighet
och leka räfven i fabelen som icke ville hafva rönbären för de voro så
sura.
Ehuru det är rart at finna en ny skribent som kan jämnföras med de
gamla så måste man doch bekjänna at det finnes en el. annan. De gamla
hade ingen comisk Poet som kan liknas vid Moliére ty alla måste erkjänna
at han är vida bättre än Plautus och Terentius. Emellan Phaedrus och
La-fontaine kan ingen comparation hafva rum i den comiska Epopén. Och
Homeri Bactres är vida sämre än Boileaus Lutrin och Popes röfvade hårlåk.
Bland de gamla Auctor[er] äro äfven många rät medelmåttiga.
Horatius hade i sin tid mycket besvär at öf:tyga sina Landsmän at de
scriben-ter som på hans tid ansågos för gamla icke altid voro bättre än de nyare.»1
Flera forskare ha framhållit, huru Neikter hos oss är den
förste, som mera ingående sysslar med Shakespeare och som förstått
att uppskatta honom. Då Sturzen-Becker anser, att ingen af
Neikters samtida, måhända inom något land, mera positivt uttalat
sig om Shakespeares storhet, så visar han med detta yttrande, att
han ej hade kännedom om Shakespeares-uppfattningen utomlands.
Redan Pope har i företalet till sin Shakespearesedition ännu
oför-behållsammare erkänt Shakespeares enastående geni än Neikter
någonstädes gör, och hvad mera är: han har sökt lämna en utförlig
karakteristik af Shakespeares diktning. Föregående forskare ha
uteslutande fäst sig vid de starka loford Neikter slösat på Shakespeare
utan att uppmärksamma de reservationer, som Neikter merendels
alltid tillägger. Neikter har liksom Voltaire ansett Shakespeare för
ett stort regellöst geni, som var utan smak.
Som Pope jämte Voltaire är den författare som mest påverkat
Neikters Shakespeares-uppfattning, vill jag först ge ett sammanträngdt
referat af vissa partier i Popes essay, innan jag går till Neikters
olika uttalanden.
1 U. B. P. 142 (19, 151—154),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
