Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Försoningstanken i Tegnérs Frithiofs Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försoningstanken i Tegnérs Frithiofs Saga 15
på gudomlig uppenbarelse.1 Han hade liksom Tegnér senare i
uppsatsen "Om det romantiska i grekiska poesien" redan hos grekerna
skilt mellan den poetiskt till fullkomlighet utbildade mytologien
och den esoteriska religion, som förkunnades i mysterierna och som
visade "spår efter den ursprungliga traditionen och äfwen
Symboler, t. ex. af en lidande, död och uppstånden Gudomlighet, som
kunde gifwa anledning till märkwärdiga jemnförelser". Till de
mytologier, "i hwilkas blandning Religionen sjelf bryter starkast fram
i dagen," hade han räknat den indiska och den nordiska. Och för
att belysa det sistnämnda påståendet hade han efter Grundtvigs
mytologi gifvit en på Voluspà byggd framställning af den nordiska
mytologiens "originella åsigt af werlden", som enligt hans mening
här fått sitt renaste uttryck. Också i sina Betraktelser öfver
de nordiska myternas användande utgår han ju från att i den nordiska
mytologien "formen, der den finnes angifven" oftast är "uppoffrad
för betydelsen" och finner det utmärkande ej blott för nordisk
mytologi, utan för den nordiska andan öfverhufvud ligga i "det
betydelsefulla, karakteristiska, wida mer än i det egenteligen sköna".
Det är ju också möjligt, att Tegnér direkt återgår till
Grundtvig, hvars nordiska mytologi han ju, såsom man af hans bref kan
se, redan tidigt känt. Eedan i mottot till Nordens Mytologi heter
det med uttryck, som rent verbalt likna Tegnérs ofvan anförda i
brefvet till Blom: "Gerne rækker Nordboen Prisen til Grækeren,
naar der spørges om Figurernes Bestemthed og udvortes Smykke,
men er Talen om indvortes Kraft och høieste Betydning, da peger
Nordboen rolig paa Ragnaroke, og Grækeren maa tie." Också
uppfattningen af asaläran som ett fortgående hjältedrama brukar ju
kraftigt betonas af Grundtvig.
Om emellertid Tegnér i första eller andra hand från Grundtvig
fått uppslaget att söka bygga den nordiska mytologien på Voluspà
och i denna dikt återfinna de gamla nordbornas världsåskådning,
så synes han mig däremot knappast i sin symboliska tolkning af
asaläran röja så stor gemenskap med honom, som man förmodat.
1 Den Geijerska recensionens samband med Schellings mytologiska
spekulation är framhäfd af Böök i Studier i Stagnelii ungdomslyrik, s. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
