Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, De olika Hercules-versionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Johan Nordström
fuller af ångst och twijk huru han sitt lefuerne böria skulle
under det att "skulle" ursprungligen inleder v. 3, som äfvenledes
är ändrad till
der af han säll kunne leffua med tij den i ähra
från
Skulle, der af han frögdh kunne winna med tijden och ähra.
V. 10 i fragmentets ursprungliga form lyder:
Käcker af ögon och diärf, af huld war hon fyllig och frodig,
som ändrats till en med Christoffers version likalydande form:
Käckögd diärf wtaff opsyn, af huld war hon fyllig och frodig.
Fragmentets v. 12 saknas i den äldre Ekeblads handskrift och
är senare struken i Johans. Och där skildringen af Fru Lustas
sällskap, som icke finnes i fragmentet, vidtar, är ett N.B. utsatt
i kanten.
Det är, som sagdt, föga sannolikt, att just Christoffers afskrift
legat till grund för dessa ändringar. Dels bör det ju för sonen ha
varit tydligt, att faderns afskrift på intet sätt var mönstergill, dels
lefde Johan själf midt uppe i det litterära lifvet vid Kristinas hof
och kunde således ur mycket goda källor få reda på de litterära
nyheterna, hvilka han väl kommunicerade fadern per bref och vid
sina täta besök på fädernegodset Stola i Västergötland. Man kan
således antaga, att Johan Ekeblad vid sin ankomst till hofvet 1649,
om icke redan förut, blifvit bekant med Hercules i den korta
redaktion, hvaraf fragmentet utgör en del, att sedermera en nyare
version kommit under hans ögon, efter hvilken han infört rättelser,
och att han sannolikt förmedlat faderns bekantskap därmed.
Tidpunkten härför kan icke säkert bestämmas. Den äldre Ekeblads
afskrift har ansetts härröra från omkring 1650, men skälen härför
äro icke alldeles bindande. Visserligen äro de tvenne närmast
föregående styckena i det samlingsband, där afskriften ingår, från 1650,
men det är icke bevis tillfyllest. Christoffer har nämligen i regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
