- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiosjunde årgången. 1916 /
252

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 Henrik Schück

Försöken att tala t. ex. om en krigsman, hans tapperhet, hans
uppförande i strid, hans mod, hans swåra lefnad, hans blodiga swärd etc. och
oss skola ej tryta ord och talesätt. Egregie pugnavit, eller il s’est battu
en homme de coeur, säger man på swenska: han stidde manligen; han
fäktade tappert, han wiste under drabbningen ett oförskräckt mod; han lät
under fäktandet skönja sin mandom; han kämpade med oförliknelig
tapperhet; han gick i själfwa striden sin fiende modigt och oförskräckt under
ögonen; han slogs med hjerta i bröstet etc. cfr. Faxels Diss. cit. p. 27.

Det jag här kallar höghet är en wårt modermåls egenskap, att hon ej
gerna tål några nedriga metaphorer, som ofta finnas i andra språk.

Fæx plebis. Scientias %avide haurire.

Utan då swenskan tillåter Tropers och Figurers bruk sker det med en
wiss behagelighet, utan dess manlighets och höghets förfång.

10) Det är ej en mindre god egenskap, än de förra upprepade, att
wårt språk är rikt på så kallade Sententier eller korta Lärespråk.

Om dem i synnerhet Proverberne hafwa wi en bok, under namn af
Penu Proverbiale af Hr. Grubb ökt igenom Herr Palmskölds flit.

Herr Faxel i sin ofta nämde artiga Disputation delar dem i 4 flockar,
hwilken delning jag will rätta mig efter, emedan mig tyckes den wara wäl
grundad. Den 1 Flocken innefattar dem, som handla om Gud och
gudomliga ting samt mana till gudaktighet.

2. innehåller korta och wackra Lags[språk] (dictamina): ingen gälde
annars brott; hött är med ingo bott etc.

3. som tala om dygden, lända till dess beröm och yrka på dess
efter-fölgd; och underwisa oss i försigtigheten: dygd gör ädel. Dygderik är mer
än rik. bättre före war, än eftersnar. bättre stämma i bäcken, än i ån.
bättre luta, än stöta sig i dören.

4. rumet intaga de ordspråk eller adagier, som föreställa sådana
sanningar, de där af dägeliga förfarenheten bestyrkas.

Således hafwer jag körtel, igenomgått de förnämsta af swenskans
fördelaktiga egenskaper, alldeles öfwertygad att wårt modersmål skulle winna
mera heder och flera dyrkare, om någon som eger min nit, men mera insigt
och bättre gåfwor, wille på sig taga samma möda.

Swenska språkets olägenheter äro ej många och egentel. att säga wet
jag ej flera, än twå, näml.

1) Dess fatigdom i wissa mål, såsom wetenskapers och konsters
gif-wände på ren swenska med korta och betydande namn: dock är det icke
omöjeligt som ses af Nr. 7 åfwanföre.

2. den swårighet wi äre uti, gifwa sådane fremmande ord burskap i
anseende till thonens åtskilnad emellan swenskan och de lefwande lärda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1916/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free