Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur gamla anteckningar 253
språken, hwilka i stället före att wi hwile på första stafwelserna i ett ord,
så göra de det på de senare t. ex. musique skulle efter wår Prosodie heta
müs-ik: Poet skulle [heta] Pö-ët: Syntax sägas Syntax. Engelskan eger
häruti stor förmån, ty hon rättar sig efter sin naturliga thon, den hon har
lika med oss. Wårt språk tål icke heller långa ord.
Alt hwad nu här sagt är om wårt modersmåls fördelar, bör förstås
på det sättet, att sjelfwa grunden uti språket är sådan. Och det är nog
att kunna göra något godt däraf. Ej få wi se på språket som det härtils
warit och till en dehl ännu är, ty wi weta huru det blifwit wanwårdadt och
af oss sjelfwa föraktadt. Och i det afseendet är ej underligt, om andra
Tungomål, med mindre goda egenskaper, tagit företrädet af wårt.
Julius Cæsar Scaliger sade i sin tid Ep. et Örat. p. 435. nec Græcos
quidquam dicendo consecutos fuisse, quod a Norvegianis et Scandinavianis
exprimi quoque non possit.
Framl. Friherren von Boineburgs Käjserl. Statsråd och Öfwerste
Marskalk, som länge hade wistats i Stockholm yttrar sig om swenskan Epist.
ad. Conr. Dieter V. Ipsa Lingua Suecica, est nata, facta ad venustatem et
oris concinnitudinem. ctr. Arnells Diss. p. 108.
Sillens kritik af Leuhusens uppsats lyder:
Anmärkningar, om Svenska språkets egenskaper, i anledning af Bar.
Leuhusens derom ingifne Afhandling.
Vid det arbete, om Svenska språkets egenskaper, hvilket Hr. Bar.
Leuhusen till Gillet ingifvet, ville jag gärna hafva nogot att påminna, på
det att här nogon skrifstrid måtte afblifva. Menn han drifver en så
rättfärdig sak, ock den åter så väl, att jag icke ens gittar nogot deremot
skämtevis invända, ock om jag än gittade, är jag för mycket Svenskhugad,
till att göra modersmålets heder stridig.
Nej, jag förklarar härmed mig, aldeles af Bar. Leuhusens tankar,
ock hans arbete för herrligt, fast han der icke velat säga alt hvad sägas
kunnat. Menn et så kort ock domväldigt yttrande lär Gillet hvarken
behöfva, eller af mig hafva äskat.
Här återstår då ej annat, än att tillöka ock utbreda. Menn detta
är ju bära sin lie å annars teg. Ock hvad konst hade varit för Auctor
sjelf, att, uti et så stort ämne, fullskrifva nogre ark mera.
Hvad ämne skall jag då få till utlåtandet, som mig åligger? Jag
lär nödgas blifva mest vid det nästnämde, ock, med Auctors minne, uptekna
nogre, utmed hans vackra arbete, likasom bräddlångs, kastade anmärkningar.
Förmonerna af et språk kunna nog tjenl:n indelas i tu slag; det
ena utgör de hufvudsakelige, eller större, ock mer gagnande, det andra de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
