Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 Henrik Schück
en väsendlig del; ock detta är det, hvarmed Baronen här beskrifver
kortheten. Att orden äro lämpade till tingens natur, är ock till sinnrikheten
nödvändigt; ty eljest blir deraf ej sinnrikhet utan mörkhet. De exempel,
som kunna gifvas på Svenskans sinnrikhet, utvisa i detsamma hennes
korthet, ock de som föras under tituln af korthet uptäcka tillika hennes
sin-rikhet; ja de samme visa ock hennes rikhet, t. ex. det ordet mörda, som
betyder nidingsdråp på oförsedt eller värnlöst hjon, visar vårt språks rikhet,
såsom sjelft tolfte samord på dräpa, ock dock särtydigt fra alla de öfriga:
det visar språkets sinnrikhet, i det, att slikt enda ord kan gifva oss et
tydeligt begrep å en gång både om gerningen ock om dens beskaffenhet,
hvilket uti et annat språk ej utan tillhjälp af flere ord uttryckas kan: det
visar ock med detta samma, vår Svenskas korthet ock tydlighet. Menn
annan beskaffenhet är med den korthet ock tydlighet, som består i
sammansättandet af hela meningar i et tal, (oratio, quae grammaticis tam de scripto,
quam sermone, dici sueuit); ock den förtjente i särskildt stycke att afhandlas.
Et så redigt gräl, eller grälig redighet, har Bar. Leuhusen ej i akt
tagit. Han vil under en titul hafva betraktat alt hvad som kommer under
namn af Svenskans korthet ock tydlighet. Ock fast hälften deraf går på
et ut med hvad han i nästföregående stycket afhandlat: så kan man dock
säga, att han här beskrifvit väl samma egenskap af språket, menn uppå en
annan sida ansedd ock betraktad. Härmed inträffar nogot när hvad han
om kort- ock tydligheten sjelf skrifver, »att den nödvändigt fölger af
det eftertryck, hvarmed vi kunne, som visat är, gifva androm del af våra
tankar etc.»
Utom de förträffelige exempel af sinnrikhet ock korthet, som Svenskan
gifver uti de enkle ord, såsom lagom, morna, med de flere, som
utländ-ningar en gång skola förundra sig öfver, när Svenskan blir oss ock dem
mera bekänd: så är det fast förunderligt, hvad rikedom, hvad sinnrikhet,
hvad korthet Svenskan hafver förborgad uti de små-ord, (particulae) dem
hon sammansätter så med sine göreord (verbis), som namnord (nominibus)
ock andre ordslag (partibus orationis), ock hvarmedelst hon äger en
oinskränkt förmågo att gifva ock tillskapa ord på oräknelige begrep, som nu
eller framdeles kunna henne förekomma. Således när man till morna, som
Bar. Leuhusen rätt väl förklarat, lägger up (partie:), upmorna, förstås samma
gerning, menn med mera drift (intensior) ock värkan. Tyda, betyder i
allmänhet explicare; uttyda, idem, sed sensum quasi eruendo; antyda, indicare
alicui mandata; misstyda, perverse explicare, förtyda, maligne aliquid
inter-pretari, företyda, alicui coram exponere, betyda, sensum involvere, prodere,
(imp. s:) ock kanske än flere slike betydlige ord, som, sammansatta af det
ena enkla, antingen äro redan till, eller kunna vid förefallande behof
tillvärkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
