Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns 181
Konstnären skall tränga in i det han väljer som ämne för sitt verk
och finna dess egentliga väsen. Men han får icke lägga till eller
taga ifrån; Ehrensvärd vill icke som Batteux försköning, för honom
är konstverket som naturen en organism, det måste följa sin egen
princip.
Ehrensvärd understryker denna uppfattning bl. a. i sitt
särskiljande af maner och stil och i sin utredning af smakbegreppet.
Liksom Winckelmann konstaterar Ehrensvärd en
öfverensstämmelse mellan alla antikens verk. Man finner öfverallt en viss
likhet. Utförandet kan vara godt eller dåligt, men på grund af att
antiken aldrig skildrat annat än "ideala figurer", bära dock verken
prägeln af en och samma mästare. Under det den moderna konsten
tvärtom är så skiftande, att man t. o. m. kan tro en och samma
konstnärs arbeten vara utförda af flera personer. De moderna,
förklarar Ehrensvärd, äga maner, antiken ägde stil. "Maner det
ligger i någon viss vacker del man vänt sig framvisa i förtret af
sjelfva Sammanhanget, maner är en öfverdrift. Hoss de moderna
har detta skämt konsterna ehuru de största Mästare hafva afhållit
sig så mycket de kunnat ifrån Maner. Antiqven hadde aldeles
intet maner, den hade Styl. och Styl är saken och maner bihanget."1
Alltså, antiken har endast följt sanningen, i sina arbeten
rekonstruerat natursammanhanget. De moderna ha gått utom naturen
och därigenom misslyckats.
Ehrensvärd använder nästan samma ord som Sergel, då denne
i sitt själfbiografiska bref till Gjörwell 12/i 1797 skrifver, att man
måste lära sig förstå "que FAntique n’a pas ce que communement
ön apelle maniêre; mais que 1’Antique est le choix de la plus
par-faite Nature, qui pörte le nom de Style".2
Möjligt är att Sergel inspirerats af Ehrensvärd, en likartad
uppfattning finnes dock hos två andra af Shaftesbury influerade
författare, Mengs och Goethe, af hvilka den förstnämndes skrifter
tvifvelsutan voro kända af Sergel. Mengs anser, som påpekats, naturen
1 Philosophie om Fria Konster Första Stycket.
2 Göthe, Sergelska bref, Sthlm 1900, s. 28 f. Jfr Bref till Byström 2Gß 1811.
Personhistorisk tidskrift 1914, s. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
