Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Wallén, Mytologien i Atterboms sagospel Lycksalighetens ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 Erik Wallén
Men tro mig, denna ädla mensko-gamman
Kan också njutas under slottets tak,
Dit alla andra längese’n sig räddat.
Den förmån bjuds dig ock dessutom der,
Att kunna somna, sedan du liar tröttnat.
Astölf.
Du hånar mig.
Denna scen betecknar dramats peripeti. Astolf har efter ett
300-årigt lyckorus omsider vaknat till besinning. De manligt
eggande tonerna i Binaldoepisoden sopa i en blink bort den kvalmiga
atmosfär af hädonism, som hindrat honom att se fullkomligt klart
på sin tillvaro. I ett enda ögonblick har Astolf mognat till man
och en mans uppgifter.
Atterbom har själf betonat, att hans sagospel rymmer ett etiskt
moment. Astlof är en af dessa romantikens talrika Faustskepnader,
som efter att förgäfves ha sökt tillfredsställelse för sin andes
djupaste behof i egoistisk lifsnjutning omsider finner lifsinnehållet i
oaflåtlig själfuppoffrande verksamhet. Det är Deolätusproblemet
från Fågel Blå i ny gestalt.
Atterboms Svanhvit, denna kvinnogestalt af smältande vemod
och ljuf musik, har vissa beröringspunkter med en bekant
kvinnofigur i den romantiska litteraturen, nämligen Fouqués Undine.
Undines öde motsvarar tämligen Svanhvits, och det är väl denna
allmänna likhet, som dragit med sig vissa öfverensstämmelser i andra
afseenden. Fouqués novell med samma namn är just ett af
romantikens mästerligaste försök att af ett naturelement skapa mytologi,
i Undines gestalt är vattnets element lefvandegjordt, i henne har det
nyckfulla och tjusande hafvet fått kropp och själ.
Den svenska romantiken har på ett märkvärdigt sätt undgått
att röna inflytande från denna underbara novell, som lästes och
beundrades öfverallt i Sverige, medan den som bekant inspirerat H.
C. Andersen till den vackra och djupsinniga sagan "Den lille
Hav-frue". Hos Atterbom finnes dock ett och annat drag, som för
tanken till Fouqués novell. Svanhvits andeuppenbarelse har lånat
drag från Undines naturmytologiska gestalt, då det skildras, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
