Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Almqvist och Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Werner Söderhjelm
melse. Men, såsom sagt, att bestämma vad i äktenskapet är sedligt, däri
ligger knuten. Försök man på, därne Sara! om vår ’historiska’ och
’lösliga’ lösning icke behagar er.»
Almqvist ville nu ha infört ett enligt Snellman helt och hållet
personligt svar, vilket likväl av Blanche icke trycktes. Detta
gjorde ett slut på Almqvists medarbetarskap i Freja ävensom på
vänskapen med Snellman, av vilken blev fiendskap, då
"fortsättningen kom", berättar denne. Men förhållandet mellan dem var
härmed icke avvecklat, såsom vi strax skola få se.
Under dessa förpostfäktningar har man nått fram till slutet av
januari. "Fortsättningen" utkom den 20 februari. Det har med
rätta klandrats, att volymen, som till sin utstyrsel var en
fullständig imitation av Almqvists berättelse, icke bar på titelbladet den
ringaste antydan om författaren, vilket även Almqvist energiskt
besvärade sig över. Denna omständighet berodde dock icke på
Snellman, såsom han i "Svenska silhuetter" senare meddelade,
tilläggande att det var huvudorsaken till Almqvists groll vid
denna tidpunkt. Därjämte klagade skalden, att personerna "fått
en helt och hållet förändrad karaktär, så att de därigenom av
fortsättningens författare gjorts skickliga till bedrivande av handlingar,
som icke stå tillsammans med de primitiva personerna i det
egentliga Det går an, ett bedrägeri som, enär det.. . har till ändamål
att söka fördärva en av författaren till den förra boken framställd,
i sig själv fullkomligen ren idé, icke bort lämnas utan
uppmärksamhet". Konstnärligt taget saknade detta klagomål ju icke fog,
ehuru det visserligen kunde invändas, att Almqvist icke låtit oss
blicka så djupt i sina figurers väsen, att ej möjligheter för det
ena och andra kunde yppas i deras utveckling. Men när Snellman
ville förkunna, huru hans teori om de "röda bandrosorna" tog sig
ut omsatt i verklighet, d. v. s. huru man icke kan "som man
behagar" uppresa sig mot samhällets och familjens princip, visade
han på samma gång huru viljan och karaktären råka i strid med
livets praktiska krav och hur den idealism, som dikterat det fria
handlandet, småningom med nödvändighet fördunstar och man blir
tvungen att se den naknaste realitet i vitögat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
