Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Henry Olsson
äfventyrliga tåg till Indien eller Carl den XILs onyttiga segrar».
Att yttrandet direkt inspirerats av en ovan citerad passus ur
Schel-lings föreläsningar över de akademiska studierna, synes ej förut hå
beaktats men är väl tydligt och är mycket betecknande för Tegnérs
förmedlingsståndpunkt. Ty det är som bekant endast den ena skarpt
huggande sidan av talarens tveeggade svärd, vilken är vänd mot
1700-talets materialism, den andra drabbar romantiken i dess just
av schellingianismen odlade anspråksfulla världskonstruktioner.
För en sådan romantisk syn på statslivet som den tegnérska i
Jubelfesttalet låg emellertid den faran hotande nära, att den ledde
till en aristokratisk esteticism, vilken betraktade all politik, för att
använda det schellingska uttycket, som »Schafzucht». Mycket
betecknande är också, att både Atterbom och Palmblad just i denna
glosa eller i någon därmed nära besläktad finna nyckelordet till en
karakteristik av de politiska intressena. Avogheten mot politiska
spörsmål är således icke något för Almquist egendomligt, men
hållningen och motiveringen äro hos honom mera radikalt konsekventa.
Man kan hänvisa till den beskyllning han i Hermes-uppsatsen om
det nya stridssättet riktar mot tidningarna och ämbetsmännen, att
de upphöja »Constitutionerna» därför, att »de skola reglera
Eätt-visan och Penningeväsendet», men aldrig orda om »det gudomligt
förträffliga i Constitutionerna». Eller man kan hänvisa till det
signifikativa uttryck denna avoghet får redan vid hans första
framträdande i Hvad är kärlek?, där alla de »Böcker och Brochurer,
angående Penningebrist, Jordbrukets förfall, Näringars upphjelpande.
etc. ete», vilka översvämma hans bord, för honom te sig som ett
hinder för människans strävan bort från jordelivets illusioner till
den sanna verkligheten. Om man betänker, att yttrandet fällts kort
efter det stora världskrigets slut 1815, då hela Europa genomgick
en svårartad ekonomisk kris, kommer det i en särskilt intressant
belysning. Det är nämligen tydligt, att därmed avses de finansiella
debatterna under och efter 1815 års riksdag, vilkas tema anges med
det av oppositionen skapade slagordet om »förlägenheten i allmänna
rörelsen» och vilka resulterade i ett särskilt utskott under von
Schwerins ledning, en statistisk journal samt såsom efterdyningar
ett otal broschyrer.
De formler och slagord, med vilka romantiken sökt klargöra
upplysningens avigsidor, blevo sedermera användbara vapen i
kampen mot liberalismen. Vill man se, hur romantikens strid mot denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
