Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greta Hedin: Dateringsproblem i Tegnérs diktning 1820—1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Greta Hedin
er denn nun, nach Realisirung der Idee, noen grösseres thun, als
sterben?
Här återfinna vi alltså temat i det tal, som Tegnér låter
Alexander hålla, hans förakt för den materiella vinningen, hans
hängivenhet åt idén, åt sin uppgift som kulturspridare. De centrala
orden:
Ära söker jag, blott ära,
och föröfrigt ingenting.
bygga som nämnt på Arrianos men bilda ock en direkt motsvarighet
till Fichtes ovan citerade: »Ein Begriff, ein blosser Begriff von
einem durch sie hervorzubringenden Zustande, der aber schleehthin,
ohne allen weitern Zweck ausser ihm realisirt werden sollte, war
es, der sie begeisterte». Att i ett sådant sammanhang1 tala om
begrepp har emellertid varit helt stridande mot Tegnérs åskådning1.
Beteckningen idé för det eviga och allmänmänskliga värdet, som
Fichte också oftast använder, är ju däremot vanlig hos Tegnér.
Tegnér utbyter emellertid här »idén» mot »äran». Detta betingas
redan av den poetiska stilens krav. Fichte ger också en
vägledning i den riktningen. Han bemöter i fortsättningen av sin
framställning invändningen, att det blott skulle vara äran som hänför
hjälten, och visar, att äretörsten i själva verket är ett med
hängivenheten åt idén (s. 103 f.).
Det påvisade förhållandet mellan Alexander vid Hydaspes och
Grundzüge belyser ytterligare det nära sambandet mellan Tegnérs
och Fichtes moraliska idealism, vilket Böök så starkt hävdat i sitt
stora arbete om Tegnér. Här skulle saken emellertid främst
intressera oss ur dateringssynpunkt. När kan Tegnér tänkas ha
mottagit denna impuls? Böök anser, att det ej kan fastställas, när
Tegnér läst Fichtes Grundzüge, men att reformationstalet 1817
obestridligen visar, att han då gjort det.1 Det förefaller ju mycket troligt,
att Tegnér bör ha läst eller läst om Fichtes arbete, då han stod i
begrepp att göra sin egen stora uppgörelse med sin samtid. Att
fastställa påverkan är emellertid i detta fall ej så lätt, bl. a.
därför att man måste räkna också med ett indirekt inflytande från
Fichtes verk, förmedlat främst genom Geijers stridsskrifter mot
1700-talet. Det råder ett mycket stort avstånd mellan Fichtes orubbliga
1 Böök, Esaias Tegnér I, Sthlm 1917, s. 268.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
