Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 141
acteurer, kunnandes lätt de personer, som insändt sina barn till
gymnasium, att undervisas i seder och vetenskaper, blifva högeligen
missnöjde, då barnen i stället sysselsättas med Comœdier». Som
emellertid avsikten var att uppvakta greve Scheffer med komedien,
beslöt konsistoriet att för denna gång tillåta dess uppförande. Den
blev också offentligen uppförd; det var Moliéres Les Fourieries de
Scapin och Le mariage force, som spelades under stor
publiktill-slutning.1
Episoden är också betecknande för franskans starka ställning
både i staden och på dess gymnasium.
Vänder man sig så till stadens teaterliv under 1760- och
1770-talen, så möter samma utvecklingskurva från engelskt till franskt,
från känslosamt till retoriskt, man kan tillägga från frihetstidens
borgerlighet till gustaviansk aristokratism. Tyvärr känner man icke
spellistorna fullständigt, men även det mycket bristfälliga materialet
tillåter vissa slutsatser. Seuerlings och Petter Stenborgs trupper
alternerade. Mot slutet av år 1767 spelade Stenborgs sällskap utom
Håkan Smulgråt Lillos »LondonsJca köpmannen eller Georg Barnwells
historia», den känslosamma borgerliga dramen om brott och straff,
där den genomhederlige Thorowgood representerar köpmannens
stolthet över sitt yrke på ett sätt, som bör ha slagit an på
Göteborgs självmedvetna handelsmän. År 1774 lyssnar antagligen delvis
samma publik till Voltaires »Zaira», uppförd av Seuerlings trupp,
detta oratoriska drama med dess rationalistiska syn på
religionerna. Tragedien hade förut uppförts i Stockholm. Seuerling,
»1700-talets Sjövall», var icke den som drog sig för den stora
tragedien. Kort tid efteråt ger han en ny tragedi av Voltaire. Det
heter i Hwad Nytt? (den 24 jan. 1775): »Öpnas Swenske Theatern
med en väl utarbetad Prologue, lämplig til Hans Kongl. Maj:ts
höga födelsedag, författad i wers och sång. Däruppå upföres et
Sorgespel — — — af Herr Voltaire, uti 3 öpningar, kalladt La
1 Se härom Boding: a. a., I, s. 31 och Wilh. Berg: Göteborgs äldre
teatrar (Gbg 1896) I, s. 116, 117. Bergs framställning har anlitats för kapitlet
om teatern.
Man förstår gymnasisternas känslor gent emot biskopen, som redan förut var
impopulär. Med tanke på Thorilds senare glödande prästhat kan man ha denna
historia i minnet. Eedan under sin gymnasietid fick han bevittna åtskilliga utslag
av prästerligt nit, som måste väcka hans antipati. År 1778 försvarar han teatern
och vitterheten mot en angripare, kyrkoherde C. J. Brag (Arvidson: a. a., s. 274),
lärare och bibliotekarie vid gymnasiet under Thorilds skoltid. Under sin
gymnasisttid fick han uppleva striden mellan Gothenius och Munck och den segslitna
kättarprocessen mot lektorerna Rosén och Beyer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
