Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf 111.
dödsbädd för att taga ett sista farväl af henne, afgöres denna
viktiga angelägenhet. Enkedrottningen begagnar sig nämligen
af situationen, och med döden för ögonen tvingar hon sonen
att hälsa grefvinnan Cronhjelm såsom statsfru. Omedelbart
därefter uttalade konungen sin glädje, öfver att försoningen
kommit tillstånd: «men det kändes rätt svårt att vara tvungen
att liksom erkänna, att jag haft orätt i hvad som rör grefvin
nan Cronhjelm» och detta var dock samme man, som
så storslaget förlåtit Sprengtporten, hvilken på det gröfsta
förolämpat honom såsom konung och såsom soldat visat sig
totalt utan den respekt, han var skyldig sin krigsherre. Men
i det ena fallet gälde det arméen, och då kunde Gustaf för
låta, i det andra hofvet, och då var han obeveklig.
Så modern Gustaf än sökte vara, visade detta etiketts
raseri, att han i denna punkt stod på en efterblifven stånd
punkt. De öfriga upplysningsmonarkerna, Fredrik, Josef och
Katharina, hade redan öfvergifvit den och sökte åtminstone
att affischera sin likgiltighet för dylika ting. Gustaf 111 däre
mot, så upplysningsfilosof han än ville vara, var i detta af
seende en gammaldags man, hvars ideal var det franska
hofvet eller rättare Ludvig XIV:s hof. Den omgifning, som
le ror Soleil skapat sig, tedde sig för estetikern på den svenska
tronen såsom inbegreppet af lifvets skönhet, såsom tillvaron
i dess mest ideala form, befriad från allt det triviala och
vulgära i den borgerliga värkligheten.
AUt, som kunde befordra hofvets glans, var därför före
målet för konungens lifliga intresse, så t. ex. ordensväsendet.
1772 sökte han inrätta den «kungl. gustavianska orden för
prester» såsom ett komplement till vasa-orden, men planen
uppgafs. 1778 upptogs den ånyo den skulle då kallas
Jehova orden - - men föll äfven nu. 1780 tänkte han inrätta
en orden för damer och lät genast planen diskuteras af de
närvarande hofdamerna, men då meningsbytet dem emellan
slutligen urartade till grofva tillmålen, fann konungen troligen
själf, att de blifvande dignitärerna ej voro fullt lämpliga för
den tillämnade upphöjelsen, och reste sig upp från bordet
och gick \ Under sin regering hann han dock att till de tre
VOrden var afsedd att vara högförnäm. Den första klassen var
reserverat för prinsessor af kungligt blod, den andra för öfriga prinsessor
och den tredje för damer med åtta anor. Därefter kommo officiéres och
novices. Detta efter en konceptanteckning af konungen.
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
