- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:152

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Börjesson, Johan - 2. Börjesson, Agneta (Agnes) Fredrika - Börk, Isaak A. - 1. Böttiger, (Lars Fredrik) Carl Vilhelm - 2. Böttiger, Johan (John) Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptagen af vittert skriftställeri och hade nyligen afslutat
ett nytt historiskt skådespel: En sammansvärjning i Rom,
när döden slutade hans dagar
d. 6 maj 1866. I B:s begåfning som skald var
det lyriska elementet förhärskande och trädde
icke minst fram i dagen i hans dramatiska skapelser.
Dessa, som därför rättare kunna kallas
kompositioner för skådebanan, än dramatiska
verk i egentlig mening, innehålla dock förträffliga
spridda scener och framför allt lyriska moment
af en stor och ädel inspiration. Detsamma är
förhållandet med hans rent lyriska stycken,
bland hvilka hederspriset torde böra tillerkännas
det sist nämnda skaldestycket »Blommor och
tårar», hvilket i formfulländning och poetiskt
elegisk stämning intager ett ganska framstående
rum bland vår litteraturs alster. B. var sedan
1859 en af de aderton i Svenska akademien.

Gift 1823 med Fredrika Gustafva Fock.


2. Börjesson, Agneta (Agnes), Fredrika,
genremålarinna. Född d. 1 maj 1827; den föregåendes dotter.

Den afgjorda håg för mälarekonsten, som röjde sig
redan i hennes tidigare ungdomsår, blef på
bästa sätt tillgodosedd, först
genom enskilda lärare och sedan
genom undervisning vid Fria
konstnernas akedemi i Stockholm. Den talang,
som sålunda grundades, utbildade hon sedan
genom resor och en mångårig vistelse i Paris
och Düsseldorf, hvarpå hon vistats i Italien.
Som konstnär begåfvad med mycken receptivitet
och förmåga att genomföra ämnen från olika
tidehvarf, behandlade hon i sin framställning
företrädesvis s. k. konversations- och kabinettsstycken,
ofta med roccocotidens kostym.

Död i Massio i Italien d. 26 jan. 1900.


Börk, Isaak A., dramatisk författare. Född i
slutet af 1680-talet. Han blef student i Uppsala
1679 och tillhörde 1681-91 de studentskådespelare,
som uppträdde i Lejonkulan och i Gamla
Bollhuset i Stockholm. B. studerade i Dorpt
och blef 1696 rektor vid katedralskolan i Narva,
där han dog några år senare. B. skref flera
skådespel, såsom Apollo, Darius, Hippolitus,
Valete teatern (studentskådespelarnas epilog) och
författade äfven begrafnings- och bröllopsverser.


1. Böttiger (Lars Fredrik), Carl Vilhelm,
skald. Född i Västeräs d. 15 maj 1807.
Föräldrar: apotekaren Carl Fredrik Böttiger och
Sophia Vilhelmina Hülphers.

Elfvaårig faderlös och utan
ärfda tillgångar, kom B. tidigt
ut i världen och nödgades genom
det mödosamma privatlärarekallet skaffa medel till
sin utkomst under studietiden. Emellertid blef han
1825 student; 1833 filosofie magister i Uppsala och s. å.
förordnad till e. o. amanuens vid akademiska biblioteket.
Efter följande året aflagdt specimen, blef han,
på kallelse af professor Grubbe, utnämnd til
docent i praktisk filosofi och företog åren 1835-36
en vidsträckt utländsk resa. Efter sin hemkomst till
fäderneslandet förordnad till e. o.
adjunkt i tyska och italienska litteraturen 1839,
anträdde han s. å. en ny utrikes resa. Härunder
uppehöll han sig ett helt år vid universitetet
i Berlin, hvarifrån han ett par år senare erhöll
anbud om anställning som akademisk lärare.
Sedan han ytterligare i några år verkat som
adjunkt, utnämndes han 1845 till e. o. professor
i modern litteratur med föreläsningsskyldighet
och de rättigheter, som tillkomma innehafvarna
af ordinarie akademisk befattning. År 1851
gjorde han åter en tur utomlands, hvarunder
han bereste norra Italien och de rætoromanska
kolonierna i västra Tyrolen och Graubünden med
ändamål att göra där boende folkstammars egendomliga
dialekter till föremål för sina språkstudier.
Först 1856 blef B. i ledigheten efter
Atterbom utnämnd till professor i estetik och
modern litteratur och öfvertog två år därefter
genom eget val lärostolen i nyeuropeisk linguistik
och modern litteratur, sedan den estetiska professuren
blifvit fördelad på tvenne lärareplatser.
På denna nya plats fortfor hans verksamhet till
1867, då han sökte och erhöll afsked som emeritus.
Vid sidan af sina ordinarie befattningar har B.
haft åtskilliga andra åligganden, såsom ordförandeskapet
i den af K. M:t nedsatta undervisningskommissionen 1865-66,
m. m. Död i Upsala d. 22 dec. 1878.

Sin ryktbarhet som skald grundlade han redan som ung student
genom sina 1830 utgifna Ungdomsminnen från Sångens stunder,
hvaraf på kort tid flera upplagor utkommo.
Lyriska Stycken 1837-39 beteckna det egentliga
utvecklingsskedet i hans skaldskap. Det alltför
svärmiska i hans diktning efterträddes då af
friskare toner och språket fick ett än större behag
i sin enkelhet. Af Svenska akademien redan
förut flera ganger prisbelönt, erhöll han 1845
det utsatta priset af hundra dukater för en Sång
öfver Carl XIV Johan, hvarpå efter tvenne år
följde akademiens kallelse till honom att intaga
den plats, som hans svärfader Esajas Tegnér i
lifstiden innehaft.

Vid Carl XIV:s tjugufemårs-regeringsjubileum 1843 uppträdde
B. som dramatisk författare med En Majdag i Värend och
Nationaldivertissementet, hvilka med stort bifall
mottogos och uppfördes på k. scenen för fulla
hus några och trettio gånger. Många af B:s
dikter äro tonsatta af Geijer (»Stilla skuggor»),
A. F. Lindblad, Randel, Josephson, m. fl. Äfven
som minnestecknare och vältalare framstår B. som
synnerligen utmärkt. Härom vittna så väl hans
inträdes- och direktörstal i Svenska akademien,
som hans minnesteckningar öfver Tegnér, prins
Gutstaf, Ödmann, Kellgren, m. fl. Hans flesta
poetiska och vittra diktverk äro intagna i hans
Samlade skrifter.

Gift 1844 med Disa Gustafva Tegnér, yngsta dottern till den
frejdade skalden.


2. Böttiger. Johan (John) Fredrik, estetiker.
Född d. 25 mars 1853 i Söderköping; den föreg. brorson.
Föräldrar: brunnsintendenten i Söderköping doktor Thure Gustaf
Olof Böttiger och Julia Catharina Ekströmer.

B., som 1873 blef student i Lund och 1880 filosofie
doktor, förordnades 1880 till e. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free