- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:162

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carlberg, Johan - 2. Carlberg, Birger - 3. Carlberg, Bengt Vilhelm - 4. Carlberg, Karl Vilhelm - 1. Carlén, Johan Gabriel - 2. Carlén, Emilie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att från predikstolen, såsom prästerna stundom
brukade, göra hänsyftningar på regeringens handlingar.
Men då reduktionen verkställdes allt för
skoningslöst och hon en gång kände sig upprörd
af så mångas lidanden, gaf hon C. i uppdrag
att i sin predikan göra konungen några föreställningar.
Carl fann sig träffad af förmaningen
och yttrade förtrytsamt till C. efter gudstjänstens
slut: »Ni predikar bara uppror i mina undersåtars
hjärtan!» – »Nej,» svarade C. med värdigt
lugn, »jag vill endast predika uppror i eders
majestäts eget hjärta» – »Tack,» sade konungen
blidkad och tryckte hans hand, »den präst,
som predikar uppror i ett hårdt och syndigt
hjärta, han predikar som en rätt präst.»

1689 kallades C. från hofvet till biskop i Göteborg,
där han verkade till sin död d. 15 juli 1701.

Gift 1680 med Elisabet Agnes Strohin.


2. Carlberg, Birger, präst. Född i Karlstad d. 25
mars 1640, den föregåendes bror.

Efter slutade
studier i Uppsala ingick C. i det andliga ståndet
och började sin bana som »hofpredikant» hos
rikskansleren M. G. de la Gardie, hvarefter han
1670 erhöll fullmakt som pastor i Kristinehamn,
där den förre kyrkoherden ännu lefde, och 1671
kallades till kyrkoherde i Ölmehärad. Han
konfirmerades 1675 som kyrkoherde i båda
pastoraten. Under sin tjänstetid därstädes gjorde
sig C. skyldig till en öfverilning, som kostade
honom hans jordiska lycka och beredde hans
död. Generalinspektoren öfver småtullarna
Krispin Flygge hade 1673 aflidit i ett barnlöst
äktenskap. Men sju månader efter hans död
födde hans änka ett barn, som C., den aflidnes
svåger, påstod vara understucket och köpt af en
annan. Jämte några andra släktingar började
han mot fru Flygge en rättegång, med yrkande
att hon skulle styrka barnets lagliga härkomst.
Då han icke alls kunde bevisa sin angifvelse,
dömdes han ifrån ära och lif, men fick af kunglig
nåd dödsstraffet förvandladt till landsflykt
och två tusen daler s. m. böter. Han insjuknade
af sorg och grämelse och dog i Göteborg
1683; dessförinnan hade han af nåd befriats från
böterna samt förordnats till kyrkoherde i Göteborgs
stift, men underrättelsen därom kom för
sent.

Nyss före sin död författade han den
rörande psalmen: Den vedervärdighet, som mig
eländan trycker
.

Gift 1: med Anna Gudmundsdotter
Nordberg
, en halfsyster till den
nämnda Krispin Flygge; 2: med Birgitta Henriksdotter
Schröder
.


3. Carlberg, Bengt Vilhelm, arkitekt. Född
i Göteborg d. 15 maj 1696. Son af C. 1.

C., som blef löjtnant vid fortifikationen 1718 och
anställd vid norska fältstaten, bevistade Fredrikshalds
belägring och mottog Carl XII:s lik, då
det skulle föras till Tistedalen. Hans berättelse
härom lämnar stöd för antagandet, att konungen
föll för en lönmördares skott. 1720 förflyttades
C. till Göteborg, där han 1727 blef stadsarkitekt
och uppgjorde följande år planerna till det
nya Alingsås.

C. har i Göteborg uppgjort
ritningarna till nederlagshuset, anlagdt 1733,
lejonbron och ostindiska kompaniets hus. Han
erhöll 1754 generalkvartermästarelöjtnants och
1762 öfverstes värdighet samt lämnade krigstjänsten
1764. Död d. 31 dec. 1778.

Gift 1: med Anna Dorotea Weber och 2: med Jeanna
Christina v. Blessing
.


4. Carlberg, Karl Vilhelm, arkitekt. Född
1745 i Göteborg; den föregåendes son. C. var
en tid kapten vid fortifikationen, studerade sju
år i Rom samt efterträdde 1775 sin far som
stadsarkitekt, grundlade 1804 Gustavi domkyrka i
Göteborg och ledde uppförandet häraf till 1812.
Jämte Weinberg har han fullbordat ombyggnaden
af stadens rådhus. Död i Göteborg d. 8
april 1814.

Ogift.


1. Carlén, Johan Gabriel, jurist, litteratör.
Född på Hasslekärr i Hångsdala
socken i Västergötland d. 9 juli
1814. Föräldrar: kronofogden
assessor Carl Gabriel Carlén
och Maria Mathesius.

I Uppsala, där C. blef student 1831,
studerade han juridik och ingick,
efter aflagd hofrättsexamen 1837,
som e. o. tjänsteman i justitierevisionen och rådhusrätten
i Stockholm. Efter någon tids vistelse
i Värmland såsom juridiskt biträde hos en domare,
återvände han till hufvudstaden, där han
under de tre sista årtiondena af sitt lif uteslutande
sysselsatte sig med författareskap. I denna
sin verksamhet har han framgått i trenne riktningar:
som själfständig vitter författare, som
utgifvare af andra skalders arbeten samt som
skriftställare i juridiska ämnen. Hans Samlade
dikter
1870 innehålla, jämte åtskilliga nya dikter,
hans förut tryckta Stycken på vers 1838, Romanser
ur svenska folklifvet
1846 m. m. Såsom
utgifvare har han riktat vår litteratur med
goda upplagor af C. M. Bellmans, A. M. Lenngrens
och J. A. Wadmans arbeten samt lämnat
det bildade hemmet en vald lektyr i de båda
arbetena: Svenska familjeboken, läsning för
hvar dag under året
1850–52 samt Läsning vid
husliga härden
1860. Af hans juridiska arbeten
förtjäna i synnerhet nämnas: Handbok i
svenska lagfarenheten
1843–55 samt Sveriges
grundlagar jämte motiverna till regeringsformen

m. m. 1844. C. har skrifvit åtskilliga stämningsfulla
dikter; de som behandla lifvet på landsbygden
äro särskildt lyckade. En del af hans
poem ha tonsatts. C:s politiska dikter, hvari
hans republikanska åsikter komma till uttryck,
äro däremot mindre betydande.

C. utgaf vidare
1843 »den svenska psalmboken i vanlig versform»
med utsatta författarenamn och var 1864-66
redaktör af »Illustrerad Tidning». Han var
ledamot af Dahlgrens »Aganippiska sällskap»
och stiftade 1855 den bekanta litterära klubben
»Gröna stugan». Död i Stockholm den 6 juli
1875.

Gift 1841 med Emilie Flygare-Carlén
(se nedan).


2. Carlén, Emilie, romanförfattarinna. Född
i Strömstad d. 8 aug. 1807. Föräldrar:
handlanden Rutger Smith
och Margareta Stiegler.

Sina barn- och ungdomsår tillbragte
Emilie C. i bohuslänska skärgården,
hvars egendomligt växlande
sceneri med underlig makt
grep hennes lifliga sinne och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:37:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free