- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:164

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Carlén, Richard Theodor - 4. Carlén, Rosaura (Rosa) Katarina - 5. Carlén, Maria Octavia - 1. Carleson (förut Carlsson), Carl - 2. Carleson, Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landtmannapartiet. Genom sin lätthet att uttrycka sig
och grundliga insikter å skilda områden, förvärfvade
han sig namn som en af kammarens främste
debattörer. Han utgaf 1866 Kommentar öfver
strafflagen
. C. afled i Stockholm efter en kort
sjukdom d. 31 dec. 1873.

Gift 1856 med Rosa Carlén (se nedan).


4. Carlén, Rosaura (Rosa), Katarina, romanförfattarinna.
Född i Högsäters
pastorat på Dalsland d. 9 maj
1836; dotter af Emilie Flygare-Carlén
och hennes trolofvade J.
R. Dalin
(se ofvan).

Knappt årsgammal upptogs hon som fosterdotter
af en aflägsen släkting, J.
Bågenholm på Onsön, beläget å
västra Dal, i en fjällbygd nära norska gränsen, midt
inne i stambygden för den af Lignell omtalade »Håbolssläkten»,
hvilken hon sedan så lifligt skildrar
i »Bröllopet i Bränna». I denna vrå af världen,
i en karg, men delvis storartad natur och i nära
beröring med folklifvet, tillbragte hon, med undantag
af ett par år, i en flickpension i en grannstad,
och ett par års vistelse i hufvudstaden,
sina barn- och ungdomsår, tills hon vid tjugu
års ålder ingick äktenskap med sin moders svåger,
häradshöfding Richard Carlén. Utan tvifvel
var det de yttre omständigheter, under hvilka
hon uppväxte, som bestämde hennes själsriktning
och framkallade hennes anlag som författarinna,
ehuru hon i sina unga år var så långt från en
tanke åt detta håll, att hon icke ens på anhörigas
uppmaning kunde förmå sig att genomläsa någon
af de mest omtyckta romaner. Slutligen blef det
miss Kavanaghs bekanta arbete »Daisy Burns»
som i detta förhållande åstadkom en lika hastig
som märklig förändring och öppnade hennes ögon
för romanens lockelser. Sedan hon efter hand
gjort sig förtrogen med den franska litteraturen,
gjorde hon en närmare bekantskap med de engelska
humoristerna Dickens, Thackeray m. fl. 1861
framträdde hon anonymt med en romantisk skildring,
Agnes Tell, som med mycket bifall emottogs
af allmänheten och året därpå efterföljdes
af Tuva. Härefter utkom 1863 Helene och
Bröllopet i Bränna. 1864 utgafs Tre år och
tre dagar
och två år senare hennes bästa roman
Tatarnas son, m. m. Död på Onsön d. 12 febr.
1883.


5. Carlén, Maria Octavia, författarinna. Född
i Skara d. 22 nov. 1828; syster
till C. 1 och C. 3. Tidigt faderlös
upptogs hon för någon tid
af en faderns ungdomsvän, prosten
Stalin i Forshem. Denne var
stark »svedenborgare» och hans
religiösa samtal gjorde ett djupt
intryck på hennes barnasinne.
Detta förde henne till läsning af de gamla sagorna,
och sedan till historieläsning i allmänhet,
och föranledde väl i någon mån, att hon som
författarinna kom att välja det historisk-antikvariska
området till sitt arbetsfält. Bland hennes
många arbeten må nämnas: Anteckningar öfver
K. lifrustkammarens och K. klädkammarens
samlingar
1859, historiska anteckningar om
Drottningholm 1861, Gotland 1862, Gripsholm
1862, Ulriksdal 1863, Stockholms kyrkor 1864,
Stockholms slott, Stockholms stad och dess omgifningar
1866, Göteborgs stad och omgifningar
1869, Skokloster 1870, Tullgarn 1871 m. m.
Hon har dessutom författat åtskilliga noveller och
poem såsom: Ny och nedan, poemer och noveller
1859, Birger Ulfssons löfte 1860, Fem noveller
1861 m. m.

Död i Stockholm d. 30 jan. 1881.


1. Carleson (förut Carlsson), Carl, ämbetsman,
författare. Född i Stockholm d. 11
maj 1703.

Föräldrar: grosshandlaren Carl
Ivarsson
och Brita Sundman. Under pestens
härjningar i Stockholm 1710 förlorade C. sina
föräldrar och höll på att själf falla ett offer för
farsoten. Han upptogs som eget barn af en af
faderns vänner, utmärkte sig tidigt för sällsynta
naturgåfvor och var ständigt framför sina kamrater,
ehuru han syntes använda mindre flit än
de i sina studier. Vid tjugutvå års ålder anställd
som tjänsteman i kanslikollegium, utnämndes
han till sekreterare därstädes 1746 och befordrades
följande året till lagman i Kalmar län.

1750 utbytte han denna lagsaga mot lagmansdömet
i Södermanland, som han sju år därefter
lämnade för att öfvertaga statssekreterareämbetet
för krigsärenden. Utmärkt som ämbetsman,
har dock C. beredt sig ett varaktigare minne genom
sina förtjänster om vår äldre litteratur. Tillsammans
med sin yngre bror utgaf han 1730–31
en veckoskrift, Sedolärande Mercurius, ursprungligen
afsedd för små moraliskt bildande
uppsatser, men som äfven innehöll rön och
anteckningar i hushållsläran.

1734–35 utgaf han en särskild tidskrift i dessa ämnen, kallad
Hushåldsråd, som utkom en gång i månaden
och kan anses som den första nationalekonomiska
tidskrift i Sverige. För öfrigt meddelade
han allmänheten sina upptäckter på detta
område i sitt 1756 utgifna Hushålslexikon,
hvaraf andra upplagan utkom 1769. Äfven vitterheten,
som i honom ägde en varm vän och
beundrare, har han gagnat genom sina Försök
till svenska skaldekonstens upphjälpande
, en
samling af äldre författares dikter, af hvilka
många genom detta litterära nit blifvit räddade
undan glömskan.

1743 adlad med namnet Carleson. Död i Stockholm d. 22 mars 1761.

Gift 1744 med Maria Regina Ehrenkrook.


2. Carleson, Edvard, ämbetsman, skriftställare.
Född i Stockholm d. 18
nov. 1704; den föregåendes bror.

Efter afslutade akademiska
studier anställdes Edvard C. som
auskultant i kommersekollegium
1725 och företog följande år på
egen bekostnad en utländsk resa
för att vinna kännedom om främmande
länders industri och näringar. Han meddelade
kommerskollegium hvad han iakttagit samt
skref efter hemkomsten artiklar i »Mercurius».
Detta nit vann regeringens erkännande, och C. erhöll
uppdrag att i sällskap med C. F. v. Höpken
företaga en ny resa genom flera Europas länder
för att efterforska nya hjälpkällor för den inhemska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free