- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:165

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Carleson, Edvard - 3. Carleson, Edvard Henrik - 1. Carlson, Fredrik Ferdinand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industrien och uppsöka nya handelsplatser för
Sveriges exportvaror. Anlända till Venedig 1734,
mötte dem regeringens befallning att afgå till
Turkiet och, med ministeriell myndighet, bevaka
Sveriges intressen vid ottomanska hofvet. Efter
Höpkens hemresa 1742 förestod C. ensam beskickningen
till 1745, då äfven han återvände
till fäderneslandet, efter att förut jämte brodern
1743 upphöjts i adligt stånd.

Han hade Hattarna
att tacka för sin lycka, och delande deras
åsikter i både in- och utrikespolitiken blef han
också en af deras ifrigaste partigängare vid riksdagarna,
mestadels placerad i den tidens riksdagspolitiks
innersta härd, sekreta utskottet. Partiet
visade också sin erkänsla genom att under
en lång följd af år göra honom till bankofullmäktig,
och äfven å ämbetsmannabanan blef han
ej lottlös. 1756 hugnad med titel af statssekreterare,
öfvertog han året därpå samma ämbete
inom utrikesexpeditionen, utnämndes 1758 till
hofkansler och blef 1762 president i kommersekollegium.
Under alla sina olikartade befattningar
lämnade han aldrig ur sikte de inhemska
näringarna och begagnade hvarje tillfälle att verka
för deras förkofran och gynna deras idkare. Själf
lärd och vän af lärdom, underhöll han flitig brefväxling
med sin tids vetenskapsmän, i synnerhet
dem, hvilka, liksom han, ifrade för slöjdernas utveckling,
och understödde med egna medel lofvande
vetenskapsidkare.

Död d. 26 febr. 1767.

Gift 1740 med Clara Leytstar.


3. Carleson, Edvard Henrik, jurist, riksdagsman,
statsråd. Född d. 16 nov.
1820 å Valstad i Ostergötlands
län; den föreg. sonsons son. Föräldrar:
öfverstelöjtnanten Jacob
Edvard Carleson
och Liboria
Fredrica Eleonora Harmens
.

C. blef student i Uppsala 1838,
hvarest han 1841 aflade hofrättsexamen,
utnämndes 1850 till assessor i Svea hofrätt,
1859 till expeditionschef i justitiestatsexpeditionen
och 1860 till justitieråd. Som ledamot
af ridderskapet och adeln bevistade han åtskilliga
ståndsriksdagar och var 1850-51 och 1853-54
ledamot af lagutskottet samt 1856-58 af
konstitutionsutskottet, hvarvid han ådagalade i
hufvudsak konservativa åsikter, men med i många
fall vaken blick för tidens kraf, särskildt ifråga
om kyrklig frihet och fördragsamhet. Enligt
Louis de Geers memoarer deltog han i utarbetandet
af det representationsförslag, som 1865 med
hans understöd banade sig väg till seger.

Den 4 maj 1874 kallades han att som justitiestatsminister
intaga främsta platsen vid konungens
rådsbord; men ministärens mindre vänliga hållning
mot landtmannapartiet vållade redan i maj
1875 dess fall (jfr P. A. Bergström, se sid. 83),
och C. återgick till sin plats i högsta domstolen.

1873 hade han af norra Kalmar läns landsting
valts till dess representant i Första kammaren
och fungerade i denna egenskap till sin död
i Stockholm d. 1 april 1884. Från 1876 var han
ledamot af talmanskonferensen, utom 1878, då han
var kammarens vice talman. Han tillhörde städse
den mot landtmannapartiets kraf prononceradt
fientliga fraktionen, såsom bl. a. framgår af ett
under hans sjukdom 1883 inskickadt skriftligt
anförande mot de Posseska förslagen. Som jurist
hade C. stort anseende.

Gift 1863 med Marie Louise Aurora Arfwedson, sondotter till
direktör Carl Abr. Arfwedson (se sid. 43).


1. Carlson, Fredrik Ferdinand, statsråd,
häfdatecknare. Född på Kungshamn
i Alsike socken af Stockholms
län d. 13 juni 1811.
Föräldrar: lagmannen Gustaf
Carlson
och Vendela Kristina
Borell
. Vid universitetet i Uppsala,
där C. vid fjorton års ålder
inskrefs bland de studerande,
innehade han andra hedersrummet vid filosofie
magisterpromotionen 1833.

Under de närmast
följande åren företog han en vetenskaplig resa
genom Tyskland, Schweiz och Italien, där han
en längre tid uppehöll sig i Rom, samt återvände
genom Österrike, Frankrike och Preussen till
Sverige 1836.

Under sin utrikesvistelse kallad
till docent i allmänna historien, utsågs han 1837
till lärare för arffurstarna Carl, Gustaf och Oscar,
hvilket förtroendeuppdrag han innehade till 1846,
då han anträdde en resa till England, för att i
därvarande ministeriella arkiv företaga historiska
forskningar. Redan 1844 utnämnd till adjunkt
i historia och statistik, befordrades han efter
hemkomsten till e. o. professor, med förordnande
att förestå den historiska professuren, till hvars
ordinarie innehafvare han utnämndes efter Geijers
död 1849. Under nya resor ägnade han, vid
sidan af sina vetenskapliga forskningar, en särskild
uppmärksamhet åt undervisningsväsendet i
olika länder, särskildt i Tyskland. C. var 1 aug.
1863-3 juni 1870 statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet,
hvilket ämbete han åter
innehade 11 maj 1875-1 nov. 1878, då han af
trötthetsskäl drog sig tillbaka. 1877 nedlade
han professuren.

C. var under de sex sista ståndsriksdagarna
ledamot af prästeståndet och sedan
1873 till sin död af Första kammaren. Han deltog
i flera läroverkskommittéer och var medlem
af en mängd vetenskapliga samfund.

Under C:s statsrådstid skedde utfärdandet af nya statuter
för universiteten, adjunkturernas ersättande
med e. o. professorsbefattningar och stipendierade
docenturer, nya stadgar för åtskilliga examina
m. m. Beträffande elementarläroverken utfärdades
stadgandet om profår för kompetens till lärobefattningar,
om rektorsmöten, stadgan för rikets
allmänna läroverk af den 1 nov. 1878, reglementet
för lärarnas änke- och pupillkassa o. s. v.
Allmänna föreskrifter utfärdades angående folkskolorna,
folkskolelärareseminarierna omorganiserades,
folkskoleinspektionen ordnades, en pensionskassa
upprättades för lärarna, fortsättningsskolor
inrättades m. m. C. kontrasignerade äfven, 1878,
kungörelserna om understöd till folkhögskolor,
högre skolor för kvinnlig ungdom samt tekniska
afton- och söndagsskolor, stadgar för Akademien
för de fria konsterna och för Tekniska skolan i
Stockholm. Under C:s statsrådstid ombildades
Sundhetskollegium till en medicinalstyrelse.

Utom denna sin verksamhet som fackminister,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free