- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:168

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carpelan, Vilhelm - 2. Carpelan, Johan Fredrik - 3. Carpelan, Vilhelm Maximilian - Casa Miranda, Kristina (Nilsson)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men innan reträtten hann verkställas, såg C. sig
omringad af preussarna, under fältmarskalken
Lehwald, som genast började ett bombardemang
mot staden och fästningen. C. försvarade sig
oförskräckt och vann genom sin fasta hållning,
att garnisonen icke blott fick aftåga med militärisk
honnör, utan äfven medtaga fästningens vapen
och kanoner.

Följande året utnämnd till
generalmajor, förde han 1759 befälet öfver den
galär-eskader, som i Frische Haff slog och eröfrade
hela den preussiska flottiljen. För sitt
välförhållande befordrades C. fyra år därefter till
generallöjtnant och upphöjdes till friherre 1771.
Död i Åbo d. 3 juli 1788.

Ogift.


2. Carpelan, Johan Fredrik, militär, ämbetsman.
Född i Halikko socken i
Åbo län d. 4 dec. 1745; den
föreg. brorson. Föräldrar: ryttmästaren
Maximilian Carpelan
och Helena Eleonora Lilljegren.

C. blef k. lifdrabant 1766,
kapten 1774 och landshöfding i
Uleåborgs län 1785 samt undfick
friherrebref 1790.

År 1800 bytte han län med
landshöfdingen i Göteborg S. af Forselles och
började genast att i sitt nya höfdingeämbete genomföra
flera välbetänkta förslag, dels åsyftande
en förenkling och noggrannare kontroll i administrationen,
dels direkt befordrande befolkningens
ekonomiska gagn. I det senare syftet uppträdde
han till och med som författare och utgaf till allmogens
undervisning Några grunder för jordbrukets
och hushållningens förbättrande i Göteborgs
och Bohus län
1804. Död d. 27 dec. 1808.

Gift 1776 med Magdalena Maria Norin.


3. Carpelan, Vilhelm Maximilian, militär,
kartograf. Född i Lojo socken i Finland d. 7
jan. 1787; den föregåendes brorson. Föräldrar:
löjtnanten Axel Maximilian Carpelan och Barbro
Elisabet Toll
.

C. började sin militära
bana 1803 som fänrik vid Björneborgs regemente
och öfvergick till den nyss förut organiserade fältmätningskåren
1807. När kriget utbröt 1808 måste
han åter ställa sig i krigarnas leder och deltog
med utmärkelse i flera af de häftigaste drabbningarna.
Prydd med guldmedaljen för tapperhet i
fält, öfverflyttade han efter Fredrikshamnsfreden till
Sverige och anställdes ånyo i fältmätningskåren,
där han tjänstgjorde till 1813, då han som kapten
bevistade fälttåget i Pommern och året därpå
deltog i anfallet på Norge. År 1814 utnämnd
till major i armén, beordrades han fem år därefter
att som adjutant åtfölja riksståthållaren till
Norge. Under sin vistelse därstädes gjorde han
professor Hansteens bekantskap och kom genom
denne frejdade vetenskapsman i tillfälle att anställa
en mängd barometerobservationer och höjdmätningar
i landets fjälltrakter. Öfverstelöjtnant
i armén 1823, erhöll han tre år senare i uppdrag
att gravera den svenska topografiska kartan i
skalan 1/100000 och kallades till styresman
för graveringskontoret vid ingenjörkåren.

Det var i denna befattning han kom att få inseendet
öfver och till en del med egen hand
utföra den dyrbara kartsamling, som länge utgjorde
den tillförlitligaste källan för kännedomen
om Sveriges geografiska förhållanden och som,
ehuru öfverträffad af senare tiders noggrannare
men äfven dyrbarare kartverk, alltid skall tillförsäkra
sin upphofsman ett framstående rum
bland svenska topografer. C. graverade i aquatintamaner.
Död i Stockholm d. 19 maj 1830.

Gift 1824 med Emanuela Sofia Scherman.


Casa Miranda, Kristina (Nilsson), sångerska.
Född d. 20 aug. 1843 på hemmanet
Sjöabohl i Vederlöfs socken
af Kronobergs län. Föräldrarna
voro ett fattigt torparfolk, som
1852 flyttade med sina sju barn
till hemmanet Löfhult Sibbagård
under Huseby bruk i Skatelöfs
socken.

Redan som litet barn
visade Kristina N. ett ovanligt sinne för musik
och skall redan vid åtta års ålder lärt sig själf
spela fiol. Hon började med sin fiol vandra omkring
till marknaderna i trakten, på hvilka hon
spelade och sjöng för att bidraga till familjens
underhåll. Vid sommarmarknaden i Ljungby
1858 bemärktes hennes ovanligt vackra röst af
v. häradshöfdingen Fredrik Tornérhjelm som erbjöd
henne vård och undervisning, om hon ville
afsäga sig sitt kringvandrande lif och med allvar
ägna sig åt sångkonsten. Efter någon tvekan,
mest därför att hon ansåg föräldrarna icke kunna
undvara de små inkomster hennes »konserter»
inbragte, antog hon anbudet och inackorderades i
Halmstad, där hon anförtroddes åt sånglärarinnan
och målarinnan fröken Adelaide Valerius (sedermera
friherrinnan Leuhusen). Under hennes ledning
gjorde hon hastiga framsteg, så att hon
kunde öfverlämnas åt tonsättaren Franz Berwald,
som ägnade den sorgfälligaste omvårdnad åt sin
elev. Ett par år efter det att hon sjöng på
Ljungby marknad, hade hennes röst vunnit så
i säkerhet och välljud, att hon i febr. 1860
kunde uppträda på konserter i Stockholm och
Uppsala. Genom medel, erhållna af Tornérhjelm
och sedan af Carl XV, bereddes henne tillfälle
att resa till Paris, vid hvars konservatorium hon
under professorerna Masset, Wartel och Delle
Sedie utbildades till fulländad sångerska. Efter
att med utomordentlig framgång ha debuterat d.
27 okt. 1864 å Théâtre Lyrique i Verdis opera
»Traviata», anställdes hon därstädes och hennes
aflöning bestämdes snart till femtio tusen francs
hvarjämte hon erhöll tre månaders tjänstfrihet
årligen. Hon uppträdde sedan som Lucie,
Cherubin, Nattens drottning
, m. m., under
ett treårigt engagement vid Lyrique och under
gästspel i London. Från Paris gick hennes
rykte segrande ut öfver världen, och England,
Ryssland och Amerika täflade om att få höra
samt beundra den utmärkta sångerskan. Liksom
Jenny Lind förenade Kristina N. med röstens
utomordentliga välljud ett fulländadt mästerskap
i dramatiskt hänseende, hvartill kom
hennes rent nordiska, vackra apparition. År
1865 besökte Kristina N. sitt födelsehem i
Småland, där hennes första göra var att med
det guld, hon redan då samlat, försätta sina föräldrar
och anförvanter i en i ekonomiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free