- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:171

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Cavallius, Olof - 2. Cavallius, Gunnar Olof Hyltén- - Cecilia - Cederblom, Johan Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antog, när han började studera, namnet Cavallius
efter sin faders syssling, rektorn i Vexiö Magnus
Olai Cavallius; blef student i Uppsala 1670 och
promoverades nio år därefter till filosofie magister.

1679 utnämnd till adjunkt vid Vexiö gymnasium,
befordrades han följande året till e. o.
lektor i latin, blef ord. lektor 1682 och s. å.
professor i historia vid universitetet i Lund. År
1686 undfick han fullmakt som kyrkoherde i
Wirestad församling i Småland, blef prost öfver
Albo härad 1687 och befordrades 1695 till domprost
i Växiö. Efter ytterligare åtta år kallades
och utnämndes han 1703 till biskop öfver Växiö
stift, hvilket ämbete han innehade till sin död
d. 13 mars 1708.

C. har förvärfvat sig ett
berömligt minne såsom skicklig och omtyckt
lärare, predikant och själasörjare och som en af
Sveriges utmärktaste stiftsstyresmän.

Gift 1: 1682 med Anna Hulth (Lilljenstrahl), 2: 1687
med Katarina Tollsten och 3: 1697 med Katarina
Hanneman
.


2. Cavallius, Gunnar Olof Hyltén-, historisk
och antikvarisk forskare, skriftställare;
den föreg. broders sonsons
sonson. Född på Hönetorp i
Wislanda socken af Småland d.
18 maj 1818. Föräldrar: kontraktsprosten
Carl Fredrik Cavallius
och Anna Elisabet Hyltenius,
efter hvilken barnen upptagit
namnet Hyltén.

Student i Uppsala 1835, blef
C. filosofie magister därstädes 1839 och ingick
samma år som e. o. amanuens vid K. biblioteket.
Andre amanuens därstädes 1843 och förstaamanuens
1852, anställdes han 1856 som tillf.
direktör (intendent) för scenen vid K. teatern
och förordnades två år därefter till förste direktör.
År 1860 utnämndes han till chargé d’affaires
vid brasilianska hofvet, med förordnande följande
året att äfven förestå svensk-norska generalkonsulsbefattningen
i Rio de Janeiro; rappellerad
på egen begäran 1864.

Han var därefter bosatt
dels i hufvudstaden, dels på egendomen
Sunnanvik i Småland, där han afled d. 5 juli
1889.

För vetenskapliga och konsthistoriska
forskningar företog C. flera resor till Danmark,
Tyskland och Frankrike och var en bland stiftarna
af Svenska fornskriftsällskapet 1843, Konstnärsgillet
i Stockholm 1845 och Svenska fornminnesföreningen
1869. Såsom forskare har C.
bland annat utgifvit (tills. med George Stephens)
Svenska folksagor och äfventyr 1844–49 och
Sveriges historiska och politiska visor 1853;
Värend och Virdarna, ett försök i svensk ethnologi
1863–68, m. m., Dackefejden, historiskt
skådespel
, uppfördt på K. teatern 1846, o. s. v.

C. hyste stort intresse för, att ett »Smålands
museum» skulle komma till stånd, och ett sådant
finnes nu också i Växiö och innehåller bl. a.
som gåfva hans etnografiska samlingar.

Gift 1847 med Maria Sofia Margareta Hæggström,
dotter till bokförläggaren Z. Hæggström.


Cecilia, prinsessa. Född i Stockholm d. 16
nov. 1540; konung Gustaf I:s andra dotter med
Margareta Leijonhufvud.

I konung Gustafs
hof, där det eljes icke saknades sköna fruntimmer,
var den unga Cecilia »den
skönaste bland de sköna». När
hon var nitton år, firades i Stockholm
hennes äldre syster Katarinas
bröllop med grefve Edzard
af Ostfriesland. Denne hade varit
åtföljd till Sverige af sin yngre
broder Johan. Cecilia fick nu
följa med på slotten i provinserna, där brudens
fränder gåfvo fester för de nyförmälda. I dec.
hade man kommit till Vadstena, där brudens
broder Magnus var värd. En kväll hade en
vaktpost sett grefve Johan på en repstege skaffa
sig tillträde till fruntimrens nattstuga, och han
förrådde saken. Erik beordrar Charles de Mornay
och några andra att gripa brottslingen. Och
på den otillförlitliga de Mornays berättelse har
eftervärlden dömt Cecilia, hvilken utmålats som
en lösaktig kvinna. Senare tiders forskare ha
dock funnit annat. Johan och prinsessan vore
icke ensamma, utan »omgifna af fruer och jomfruer»,
och Johan aflade ed på, att allt tillgått
i tukt och ära. Grefve Johan fängslades och
fördes till Örbyhus – och skandalen spreds
öfver hela landet. När sedermera 1560 förhandlades
om giftermål mellan Johan och Cecilia
strandade förslaget på den förgrymmade Johans
afslag. Lösgifven ur arresten uppträdde Johan
den 20 sept. 1560 på Stockholms slott och bekräftade
med ed sin och prinsessans oskuld och
lofvade att aldrig hämnas skymfen, hvarefter
han fick resa sin väg.

Cecilia tyckes ha tagit
saken ganska lugnt. Hennes skönhet och
stora hemgift lockade flera friare, af hvilka
Kristofer, markgrefve af Baden-Rodenmacher, omsider
blef hennes gemål 1564. De båda makarna
förde ett kringflackande och äfventyrligt lif och
hade stora skulder. Markgrefven afled d. 2 aug.
1575. Åren 1571–79 uppehöll Cecilia sig i
Sverige, ständigt upptagen af vidlyftiga penningtransaktioner.
Hon öfvergick äfven till katolska
läran. Hennes lif blef allt sorgligare, tills hon
afled, troligen i Bruxelles 1627. Men att hon
skulle ha fört ett i hög grad lastbart lif och af
en sin son ha misshandlats på öppen gata i
Antwerpen är, enligt den nyare forskningen, uppdiktadt
och förskrifver sig från tidens »odium
theologicum», lusten att påvisa den protestantiska
gudens dom öfver affällingen. Se Harald
Wieselgrens uppsats »Markgrefvinnan Cecilia,
Gustaf Vasas skönaste dotter» i I gamla dagar
och i våra
. Med alla sina fel glömde Cecilia
dock aldrig, att hon var »der Schweden, Gotten
och Wenden geborene Königinn.»


Cederblom, Johan Erik, tekniker, vetenskapsman.
Född på Bromö glasbruk
i Torsö socken af Skarab. län
d. 9 okt. 1834. Föräldrar: landtbrukaren
Johan Cederblom och
Carolina Elisabeth Moberger.

C. blef student i Uppsala 1854,
hvarest han 1859 aflade bergsexamen.
1861 blef han stipendiat
å Järnkontorets mekaniska stat och innehade
under följande åren åtskilliga förordnanden vid
grufstaten samt utförde åtskilliga konstruktioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free