af motorer och arbetsmaskiner för kvarnar, sågar, masugnar, bessemer- och valsverk. 1865 förordnades han till vikarierande föreståndare för tekniska elementarskolan i Malmö, blef ordinarie innehafvare af samma plats 1867, lärare i tillämpad mekanik vid teknologiska institutet i Stockholm 1869 och 1877 professor vid nuvarande tekniska högskolan i maskinlära. C. lämnade denna befattning 1899, då han blef medlem af högskolans styrelse. Ledamot af Vetenskapsakademien 1884. C., hvilken som lärare utöfvat en framstående och af sina elever skattad verksamhet, har äfven gjort sin insats i det praktiska lifvet såsom konsulterande ingenjör åt industriidkare och har bl. a. konstruerat en värmeapparat för centraluppvärmning, hvilken kommit till vidsträckt användning. Bland hans af trycket utgifna arbeten märkas: Elementarlärobok i mekaniken 1867, Grunddragen af ångmaskinläran 1876, Om uppvärmning och ventilation 1882, Ångmaskinlära med mekanisk värmelära som grundläggning 1889--93, m. m. Gift 1864 med Augusta Johanna Maria Oterdahl. Cedercrantz, Johan, ämbetsman. Född i Strängnäs den 23 juli 1646. Föräldrar: teologie lektorn Nicolaus Malmenius och Helena Wick. C. började sin bana som tjänsteman vid livländska guvernementet och användes som sekreterare vid ett par beskickningar till Ryssland och Polen. 1670 utnämnd till guvernementssekreterare på Gotland, erhöll han tre år därefter inseendet öfver drottning Kristinas underhållsländer, med förordnande att på samma gång vara vice lagman öfver Gotland och Öland. År 1678 kallades han af drottningen till Rom och emottog befattningen såsom hennes sekreterare. I början vann han hennes stora bevågenhet. Men då han ansåg för sin plikt att bekämpa Kristinas planer och afsikter gent emot fäderneslandets sannskyldiga gagn och intresse förbyttes gunsten i ogunst och sekreteraren afskedades i ganska onådiga ordalag. Under sin frånvaro 1678 upphöjd i adligt stånd med namnet Cedercrantz -- han hade nämligen förut burit sin faders namn -- hade C. 1679 blifvit drottningens ståthållare öfver Gotland och Öland; efter hennes död, då hennes domäner tillföllo kronan, afträdde C. 1689 från ståthållareskapet. Men redan följande år förordnades han af Carl XI till lagman öfver Gotland. Hos Carl stod C. i högt förtroende och förtjänade det äfven genom sin stora ämbetsmannaduglighet och sin orubbliga trohet mot fäderneslandet. Död d. 21 dec. 1699. Gift 1: 1680 med friherrinnan Brita Katarina Leijonberg och 2: 1688 med Maria Euphrosyne Cronström. Cedercreutz, Herman (Tersmeden), riksråd. Född d. 13 febr. 1684. Föräldrar: bruksägaren Reinhold Tersmeden och Kristina Börstelia, omgift med landshöfdingen i Västmanland Jonas Folkern, som adlades och baroniserades med namnet Cedercreutz, af hvilken upphöjelse styfsönerna äfven blefvo delaktige. Inskrifven till auskultant i Svea hofrätt användes C. någon tid som ambassadkavaljer vid hofvet i Berlin och skickades därifrån 1707 till konungen i Altranstädt, som lät anställa honom som kammarjunkare hos polska prinsen Sobieski, för att biträda honom i hans korrespondens med svenska hofvet. 1709 skickades han af konung Stanislaus, som då befann sig i Stralsund, till Carl i Bender, för att meddela honom underrättelse om den politiska ställningen i Europa och tillika upplysa konungen om Stanislaus' egen belägenhet. Under denna beskickning, liksom under hela sin vistelse i Turkiet, sväfvade han flera gånger i den största lifsfara, men återkom dock lyckligt till Sverige 1715. Han steg efter hand till statssekreterare för utrikesärendena, president i kammarrevisionen, riksråd 1742, serafimerriddare och slutligen grefve. En historisk märkvärdighet