Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cedercreutz, Herman (Tersmeden) - Cedergren, Henrik Tore Torsten - Cedergren, Per Vilhelm - Cederhielm - 1. Cederhielm, Germund - 2. Cederhielm, Josias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvade han såsom Sveriges ambassadör och befullmäktigade
ombud vid den bedröfliga freden
i Åbo 1743, då han genom den ynnest, hvari
han stod hos kejsarinnan Elisabet, trodde sig
utverka, att Ryssland afstod från Nyland. C.,
som ansågs luta åt Mösspartiet, var 1722–27
och 1744–45 svenskt sändebud i Petersburg.
Död d. 24 nov. 1754.
Gift 1: 1721 med
grefvinnan Märta Beata Posse och 2: 1750
med Maria Campbell.
Cedergren, Tore Torsten, telefontekniker.
Född i Stockholm d.
31 dec. 1853. Föräldrar: juveleraren
Gustaf Adolf Cedergren
och Lovisa Sophia Robsahm.
C. utexaminerades 1875 som civilingenjör
från teknologiska institutet
samt sysslade först med
husbyggnad, tegelslageri och guldsmedsyrket.
Ifrån 1883 har han ägnat sig åt
telefonväsen, som han noga studerat på en mängd
utländska resor. C. anordnade redan 1877 mellan
sin guldsmedsbutik och sin bostad en telefonledning.
Den 13 april 1883 konstituerades
det af C. bildade Allmänna telefonaktiebolaget i
Stockholm, hvars öfveringenjör och verkställande
direktör C. hela tiden varit, liksom han äfven
blifvit verkställande direktör i Bellbolaget, hvilket
först, ehuru till höga pris, införde telefonen
i Sverige.
C. har bemödat sig om att genast
använda de nyaste och bästa uppfinningarna på
telefonens område. Det första multipelbordet i
Sverige – troligen i Europa – uppsattes 1884
i bolagets station i staden mellan broarna. Bolaget
byggde äfven dubbeltrådiga ledningar, och
C. har konstruerat en synnerligen praktisk kabeltrumma
af cement. C. kan äfven sägas genom
sina företag ha varit en orsak till, att rikstelefonen
i Sverige kommit till stånd. Allmänna
telefonbolagets verksamhetsområde omfattar Stockholm,
Vaxholm, Norrtälje, Uppsala, Enköping,
Sigtuna, Mariefred, Strängnäs, Trosa och Södertälje
samt alla platser å landsbygden, som äro
belägna på högst 70 km. afstånd, fågelvägen
räknadt, från Stockholms Stortorg. Enligt den
i mars 1901 utgifna katalogen hade Allmänna
bolaget 18,863 abonnenter och Bellbolaget 8,846.
C:s verk är, som man kan förstå, af stor betydelse
för hela landet.
Gift 1877 med Emma Sophia Frisk.
Cedergren, Per Vilhelm, marinmålare. Född
i Stockholm d. 17 nov. 1823.
Föräldrar: blockmakaren Isak
Cedergren och Brita Kristina
Lundberg.
Vid nio års ålder inskrifven som skeppsgosse vid
flottan, kom C. först 1844 i tillfälle
att utveckla sina anlag för
teckning och målning vid Fria
konsternas akademi. Utseedd af Stockholms fabriksförenings
fullmäktige att besöka den första
världsutställningen i London 1851, företog han
en utflykt till och Englands förnämsta
sjöstäder för studier i marinmålning och uppehöll
sig under återresan någon tid i Paris för
ytterligare konststudier. År 1856 företog han
en ny studieresa till södra Sverige och Danmark.
1872–79 var C. verkmästare vid mariningenjörsdepartementet.
C. afled i Spånga d. 3 okt. 1896.
Bland den mängd af taflor som utgått
från C:s hand, torde priset böra lämnas åt hans
stora tafla Svenska örlogsfartyg under klargöring
efter drabbning, som 1861 inköptes till nationalmuseum.
Gift 1849 med Anna Högmark.
Cederhielm. Släkten härstammar från en
bonde Olof, som inkom till Sverige från Jylland
1615. Dennes son Johan Olofsson blef borgmästare
i Sala och hade två söner, af hvilka
den ene adlades med namnet Cederhielm och
den andre under namn af Gyllenpalm.
1. Cederhielm, Germund, ämbetsman. Född
d. 13 sept. 1661. Föräldrar: landshöfdingen
Germund Cederhielm och Maria Kristoffersdotter
Stenqvist.
Såsom häradshöfding i Östergötland
erhöll C. 1692 Carl XI:s befallning att
upptaga och afdöma en gammal gränstvist mellan
Väster-Dalarna och Stora Kopparbergs län, som
pågått i tvåhundra år. C:s utslag blef af konungen
fastställdt till evärdelig efterrättelse. Utnämnd
1704 till lagman i Nerike och 1711 till samma
befattning i Östergötland, anförtroddes honom att,
jämte sina öfriga ämbetsåligganden, vara lärare
för hertig Carl Fredrik af Holstein, hvarmed
han fortfor till hertigens myndighetsförklarande
1716. Samma år utnämnd, efter sin far, till
landshöfding i Skaraborgs län, flyttades han kort
därefter till samma befattning i Södermanland,
och utnämndes till president i Göta hofrätt 1723.
Död på sin gård Charlottenborg 1741, med det
berömliga vitsord af sin samtid, att i all sin
ämbetsmannaverksamhet ha utmärkt sig »för lagvett,
rättvisa, drift och arbetsamhet.» Gift 1:
1683 med Anna Margareta Nyman och 2: 1719
med grefvinnan Anna Maria Lewenhaupt.
2. Cederhielm, Josias, riksråd. Född d. 4
maj 1673; den föregåendes bror.
Sedan C. i några år tjänstgjort
i k. kansliet, plantskolan
för den tidens ämbets- och statsmän,
utnämndes han 1703 till
registrator vid utrikes statsexpeditionen
och utväxlade s. å. en
traktat mellan Sverige och Preussen.
Två år senare befordrad till referendariesekreterare,
deltog han 1706 i freden i Altranstädt,
hvarefter han följde Carl XII ända till slaget
vid Pultava, då han blef tillfångatagen och förd
till det inre af Ryssland. Mot sin skriftliga förbindelse
att vara tillbaka inom fyra månader,
fick han göra ett besök i Stockholm, dit han
medförde underrättelsen att konungen lyckligt
undkommit in på turkiska området. Tillika
medhade han från tsaren åtskilliga fredsförslag,
hvilka, efter hvad C:s egna bref antyda, tillkommit
mera för syns skull, än i verklig afsikt
att leda till några underhandlingar. Ånyo inställd
i fångenskap, kvarstannade han i Ryssland
ända till fredsslutet 1721.
Vid återkomsten
till Sverige 1722 blef han af Horn och Wellingk
framdragen med brådstörtad fart, utnämndes
1723 till riksråd och var till och med på förslag
att bli upphöjd till grefve. När det holsteinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
