förvärfvade han såsom Sveriges ambassadör och befullmäktigade ombud vid den bedröfliga freden i Åbo 1743, då han genom den ynnest, hvari han stod hos kejsarinnan Elisabet, trodde sig utverka, att Ryssland afstod från Nyland. C., som ansågs luta åt Mösspartiet, var 1722--27 och 1744--45 svenskt sändebud i Petersburg. Död d. 24 nov. 1754. Gift 1: 1721 med grefvinnan Märta Beata Posse och 2: 1750 med Maria Campbell. Cedergren, Tore Torsten, telefontekniker. Född i Stockholm d. 31 dec. 1853. Föräldrar: juveleraren Gustaf Adolf Cedergren och Lovisa Sophia Robsahm. C. utexaminerades 1875 som civilingenjör från teknologiska institutet samt sysslade först med husbyggnad, tegelslageri och guldsmedsyrket. Ifrån 1883 har han ägnat sig åt telefonväsen, som han noga studerat på en mängd utländska resor. C. anordnade redan 1877 mellan sin guldsmedsbutik och sin bostad en telefonledning. Den 13 april 1883 konstituerades det af C. bildade Allmänna telefonaktiebolaget i Stockholm, hvars öfveringenjör och verkställande direktör C. hela tiden varit, liksom han äfven blifvit verkställande direktör i Bellbolaget, hvilket först, ehuru till höga pris, införde telefonen i Sverige. C. har bemödat sig om att genast använda de nyaste och bästa uppfinningarna på telefonens område. Det första multipelbordet i Sverige -- troligen i Europa -- uppsattes 1884 i bolagets station i staden mellan broarna. Bolaget byggde äfven dubbeltrådiga ledningar, och C. har konstruerat en synnerligen praktisk kabeltrumma af cement. C. kan äfven sägas genom sina företag ha varit en orsak till, att rikstelefonen i Sverige kommit till stånd. Allmänna telefonbolagets verksamhetsområde omfattar Stockholm, Vaxholm, Norrtälje, Uppsala, Enköping, Sigtuna, Mariefred, Strängnäs, Trosa och Södertälje samt alla platser å landsbygden, som äro belägna på högst 70 km. afstånd, fågelvägen räknadt, från Stockholms Stortorg. Enligt den i mars 1901 utgifna katalogen hade Allmänna bolaget 18,863 abonnenter och Bellbolaget 8,846. C:s verk är, som man kan förstå, af stor betydelse för hela landet. Gift 1877 med Emma Sophia Frisk. Cedergren, Per Vilhelm, marinmålare. Född i Stockholm d. 17 nov. 1823. Föräldrar: blockmakaren Isak Cedergren och Brita Kristina Lundberg. Vid nio års ålder inskrifven som skeppsgosse vid flottan, kom C. först 1844 i tillfälle att utveckla sina anlag för teckning och målning vid Fria konsternas akademi. Utseedd af Stockholms fabriksförenings fullmäktige att besöka den första världsutställningen i London 1851, företog han en utflykt till och Englands förnämsta sjöstäder för studier i marinmålning och uppehöll sig under återresan någon tid i Paris för ytterligare konststudier. År 1856 företog han en ny studieresa till södra Sverige och Danmark. 1872--79 var C. verkmästare vid mariningenjörsdepartementet. C. afled i Spånga d. 3 okt. 1896. Bland den mängd af taflor som utgått från C:s hand, torde priset böra lämnas åt hans stora tafla Svenska örlogsfartyg under klargöring efter drabbning, som 1861 inköptes till nationalmuseum. Gift 1849 med Anna Högmark. Cederhielm. Släkten härstammar från en bonde Olof, som inkom till Sverige från Jylland 1615. Dennes son Johan Olofsson blef borgmästare i Sala och hade två söner, af hvilka den ene adlades med namnet Cederhielm och den andre under namn af Gyllenpalm. 1. Cederhielm, Germund, ämbetsman. Född d. 13 sept. 1661. Föräldrar: landshöfdingen Germund Cederhielm och Maria Kristoffersdotter Stenqvist. Såsom häradshöfding i Östergötland erhöll C. 1692 Carl XI:s befallning att upptaga och afdöma en gammal gränstvist mellan Väster-Dalarna och Stora Kopparbergs län, som pågått i tvåhundra år. C:s utslag blef af konungen fastställdt till evärdelig efterrättelse. Utnämnd 1704 till lagman i Nerike och 1711 till samma befattning i Östergötland, anförtroddes honom att, jämte sina öfriga ämbetsåligganden, vara lärare för hertig Carl Fredrik af Holstein, hvarmed han fortfor till hertigens myndighetsförklarande 1716. Samma år utnämnd, efter sin far, till landshöfding i Skaraborgs län, flyttades han kort därefter till samma befattning i Södermanland, och utnämndes till president i Göta hofrätt 1723. Död på sin gård Charlottenborg 1741, med det berömliga vitsord af sin samtid, att i all sin ämbetsmannaverksamhet ha utmärkt sig »för lagvett, rättvisa, drift och arbetsamhet.» Gift 1: 1683 med Anna Margareta Nyman och 2: 1719 med grefvinnan Anna Maria Lewenhaupt. 2. Cederhielm, Josias, riksråd. Född d. 4 maj 1673; den föregåendes bror. Sedan C. i några år tjänstgjort i k. kansliet, plantskolan för den tidens ämbets- och statsmän, utnämndes han 1703 till registrator vid utrikes statsexpeditionen och utväxlade s. å. en traktat mellan Sverige och Preussen. Två år senare befordrad till referendariesekreterare, deltog han 1706 i freden i Altranstädt, hvarefter han följde Carl XII ända till slaget vid Pultava, då han blef tillfångatagen och förd till det inre af Ryssland. Mot sin skriftliga förbindelse att vara tillbaka inom fyra månader, fick han göra ett besök i Stockholm, dit han medförde underrättelsen att konungen lyckligt undkommit in på turkiska området. Tillika medhade han från tsaren åtskilliga fredsförslag, hvilka, efter hvad C:s egna bref antyda, tillkommit mera för syns skull, än i verklig afsikt att leda till några underhandlingar. Ånyo inställd i fångenskap, kvarstannade han i Ryssland ända till fredsslutet 1721. Vid återkomsten till Sverige 1722 blef han af Horn och Wellingk framdragen med brådstörtad fart, utnämndes 1723 till riksråd och var till och med på förslag att bli upphöjd till grefve. När det holsteinska