- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:180

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Celsius, Magnus - 2. Celsius, Nils - 3. Celsius, Olof, d.ä. - 4. Celsius, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. k. hälsingerunorna. Han hade mycket sinne
för skön konst och sysselsatte sig på lediga stunder
med målning, bildhuggeri och bildskärarkonst
och ansågs af sin samtid för lycklig skald.

Gift 1657 med Sara Frigelia, prästdotter från
Östergötland och syster till riksrådet Edmund
Gripenhjelm.


2. Celsius, Nils, matematiker. Född d. 15
april 1658; den föregåendes son.

Liksom fadern
ägnade han sig företrädesvis åt matematiska
studier och tog den filosofiska graden med andra
hedersrummet 1685. S. å. utnämnd till lektor
i matematik vid Göteborgs gymnasium, återvände
han snart till Uppsala och blef konrektor vid
skolan därstädes 1687. Två år därefter filosofie
adjunkt, utnämndes han 1697 till rector scholæ.
Slutligen befordrades han 1719 till professor i
matematik, men dog så snart som d. 21 mars
1724. Som författare har han efterlämnat flera
akademiska dissertationer samt en mängd almanackor
för tiden från 1708 till 1724.

Gift med Gunilla Maria Spole.


3. Celsius, Olof, d. ä., polyhistor. Född d.
19 juli 1670; den föregåendes
bror. Vid tjugufyra års ålder
filosofie magister, sammanträffade
han en dag med Carl XI, som
fann sig så intagen af C:s personlighet
och lätthet att uttrycka
sig, att han gaf honom ett stipendium
af tusen riksdaler för
att företaga en utrikes resa, hvilken, om möjligt,
borde utsträckas ända till Arabien. Resan som
anträddes 1696 och varade till augusti 1698,
sträckte sig likväl ej längre än till Italien. Men
C. begagnade så lyckligt hvarje tillfälle att föröka
sina kunskaper, att han återkom med grundligare
insikter i den orientaliska litteraturen, än
mången som berest Österlandet, hvarförutom han
medförde en rik samling af handskrifter. Efter
sin återkomst till fäderneslandet fästes han vid
Uppsala universitet som filosofie adjunkt 1699
och fyra år senare som professor i grekiska språket,
hvilken lärostol han 1715 utbytte mot professuren
i österländska språk. Under tiden hade
han låtit prästviga sig, blef 1707 kyrkoherde i
Börje, teol. doktor vid drottning Ulrika Eleonoras
kröning samt 1727 teol. professor och kyrkoherde
i Vaksala. Vid sextiosex års ålder utnämnd till
domprost i Uppsala, innehade han denna befattning
till sin död, som inträffade midsommardagen
1756.

Vetenskapen står till denne utmärkte
man i stor förbindelse, icke blott för hvad han
själf uträttat, utan äfven för hvad han satt andra
i tillfälle att åstadkomma. Han besatt en djup
lärdom och få vetenskaper voro honom främmande.
Utom i den österländska litteraturen,
som utgjorde hans hufvudämne, var han väl bevandrad
i andra klassiska och flera nyare språk.
Skicklig botaniker, hade han af sin far ärft kärleken
för fosterländsk forskning och sysselsatte
sig mycket med fäderneslandets antikviteter, särdeles
med runorna. Hans förklaringar och bevis,
att runskriften till en god del var yngre, än
kristendomens införande i Norden, förde honom
i en häftig tvist med fornforskaren Björner och
gaf anledning till åtskilliga stridsskrifter mellan
dessa bägge lärda män. C:s grundliga kännedom
af de österländska språken och hans insikter i
botaniken förde honom på tanken att författa ett
stort verk öfver de växter, som omtalas i bibeln.
Detta verk blef Hierobotanicon sive de Plantis
Sacræ Scripturæ
, som utkom i två digra delar
1745–47, och gjorde författarens namn kändt
öfver hela Europa. Han understöddes vid dess
utarbetande af Linné, hvilkens rika anlag C. kan
sägas hafva räddat åt fäderneslandet genom att
för honom öppna sitt hus, sitt bord och sina bokskatter.
Förutom det nämnda arbetet har C. utgifvit
en stor mängd skrifter, däribland icke
mindre än ett hundra trettiosex akademiska dissertationer,
och i vår lärdomshistoria inskrifvit
sitt namn såsom en bland stiftarna af Vetenskapssocieteten
i Uppsala. Led. af Vet.-akad.

Gift 1700 med Margareta Insulander.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free